Brahms Ein Deutsches Requiem
Låt dig omfamnas av ljus och förtröstan när Brahms undersköna Ein Deutsches Requiem klingar under Högalidskyrkans väldiga valv i kompositörens egen version för två flyglar. Radiokörens varma klang möts i ett förtroligt samspel med solister och pianister i detta verk av evig skönhet under ledning av chefsdirigent Kaspars Putninš.
TIPS! Konserten ingår i en konsertserie som kan köpas redan nu. Klicka på knappen för mer information.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Ett mänskligt rekviem
Ein deutsches Requiem är ett av musikhistoriens största körverk, älskat för sin innerlighet och storslagna skönhet. Trots att Johannes Brahms inte var intresserad av organiserad religion, och sällan gick i kyrkan, vände han sig ofta till Bibeln för att få tröst och vägledning. I stället för att tonsätta den traditionella latinska rekviem-texten valde Brahms med stor omsorg ut bibelverser som kunde ge människor tröst och hopp i sorgen.
Brahms började skissa på en sorgkantat när han var 23 år gammal, då hans vän och mentor Robert Schumann dog. Det var dock först tio år senare, när hans älskade mor Christiane gick bort, som idéerna växte till ett väldigt rekviem. Under tiden hade den unge tonsättaren samlat på sig en rad texter som han ville använda. Brahms var väl förtrogen med musikhistoriens stora, traditionstyngda dödsmässor, där det står klart att bara de syndfria förtjänar evig frid, och med skräckfyllda hot om straff på domedagen. Detta var dock inte vad han ville förmedla till sörjande människor. I stället ville Brahms skapa ett verk präglat av hopp och tillförsikt och övertygelsen att alla är välkomna till en behaglig tillvaro på den andra sidan efter livets vedermödor Det skulle bli en dödsmässa också för de levande, och som inledning valde han en vers ur Matteusevangeliets femte kapitel: ”Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade”. Brahms övervägde att kalla verket ”ett mänskligt rekviem”, men titeln han valde; ”tyskt rekviem” visar också tydligt att han bröt mot gamla traditioner.

Brahms bibel
Brahms ägde flera biblar, och den han oftast vände sig till var den lutherska på tyska. Den var full av understrykningar och anteckningar och det var där han fann de texter som var relevanta för honom i dödens närhet. Enligt honom skapade en text på latin en distans till lyssnaren, och ville därför att hans rekviem skulle sjungas på tyska. På så sätt skulle lyssnarna känna sig mer delaktiga. Brahms blundade inte för den bistra sanningen att människan är förgänglig och vissnar som gräset, men lovar att efter döden väntar frid och lycka i Herren Sebaots ljuvliga boningar.
Efter några år gjorde Brahms en ny version av Ein Deutsches Requiem där orkestern ersatts med två pianon vilket ger verket en intim karaktär. Den mindre sättningen tillåter även milda dynamiska nyanser och låter den avancerade stämflätningen framstå med klarhet och glans.
Text: Boel Adler
Biljettköp
Brahms Ein Deutsches Requiem
24 januari
24 januari 2026 ● lördag 15:00
Biljetter släpps 2025-04-25TIPS! Konserten ingår i en konsertserie som kan köpas redan nu. Klicka på knappen för mer information.