Koopman & Hallenberg
Den nederländske organisten, cembalisten och dirigenten Ton Koopman är något av en legend i den klassiska musikvärlden, inte minst för sina banbrytande tolkningar av barockrepertoaren. Här leder han Sveriges Radios Symfoniorkester i Bachs medryckande första Brandenburgkonsert och Mendelssohns stämningsfulla femte symfoni. Dessutom den hyllade operasångerskan Ann Hallenberg i musik av den italienske 1700-talstonsättaren Giovanni Battista Ferrandini.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Konserten sänds på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2 fredagen den 1 april kl 19:00
Ann Hallenberg är en av våra internationellt mest hyllade operasångerskor. Hon framträder regelbundet på världens stora operascener och förra året utnämndes hon av kungen till hovsångerska. Här får vi tillfälle att njuta av hennes röst i musik av den italienske 1700-talstonsättaren tonsättaren Giovanni Battista Ferrandini. Hans kantat Il pianto di Maria är ett verk som länge tillskrevs Händel. Ferrandini föddes i Venedig men tillbringade en stor del av sitt yrkesliv vid hovet i München som hovkapelloboist och tonsättare. I mitten av 1700-talet återvände han till Italien och bosatte sig i Padua, där han träffade den unge Mozart och dennes far.
Bachs Brandenburgkonserter räknas till barockens absolut främsta verk. De sex konserterna tillägnade Bach markgreven vid hovet i Brandenburg. Men något svar från greven kom aldrig och inte förrän i mitten av 1800-talet dök noterna till den här musiken upp igen i ett arkiv i Kungliga biblioteket i Berlin. Varje enskild Brandenburgkonsert kräver en unik uppsättning instrument och Bach tog chansen att bjuda på överraskande och snillrika instrumentkombinationer i varje konsert. I den första konserten, den mest ”symfoniska” av de sex, använder sig Bach bland annat av oboer och horn vid sidan om stråkarna. Brandenburgkonserterna sägs ibland vara den perfekta ”humörhöjar-musiken” och efter att ha lyssnat på hornens lekfulla och glada jaktmotiv i första satsen är det svårt att säga emot.
År 1829, ett par decennier före noterna till Brandenburgkonserterna hittades i Berlin, arrangerade en 20-årig Felix Mendelssohn ett uppförande av Bachs Matteuspassion i samma stad. Mendelssohns gärning skulle bli betydelsefull för det nyväckta intresset för Bachs musik och Mendelssohn inspirerades ofta själv i sitt komponerande av den äldre mästaren. Så är också fallet i den stämningsfulla femte symfonin, där Mendelssohn använder sig av kontrapunkt och av koralmelodier på ett sätt som påminner om Bach. Den femte symfonin var för övrigt den andra symfonin som Mendelssohn komponerade. Det faktum att den benämns den femte kommer sig av att verket publicerades sent, först flera decennier efter tonsättarens bortgång.
Text: Axel Lindhe