Kompositören är död
I den musikaliska mordgåtan The Composer is Dead av Nathaniel Stookey och Lemony Snicket kan mördaren sitta var som helst i orkestern! Följ med när Inspektören, spelad av Niklas Riesbeck, försöker ta reda på vem i Sveriges Radios Symfoniorkester som är skyldig. Konserten inleds med sagoinspirerad musik av Edvard Grieg och Jean Sibelius. Passar barn från 8 år och framförs på svenska.
Att berätta historier har nog människor gjort så länge som vi kunnat prata med varandra. Historier hjälper oss att förstå varandra, vår omgivning, till och med livets mening och uppkomst. Historier kan roa och skrämma oss, förena oss i att kippa efter andan, eller brista ut i gapskratt.
De flesta förknippar nog den norske författaren Henrik Ibsen med pjäsen Peer Gynt, och då antagligen närmast genom Edvard Griegs fantastiska skådespelsmusik. Musiken har i vår tid fått ett eget liv, vilket också säger något om musikens inneboende förmåga att inspirera oss till att själva skapa helt nya historier. Grieg komponerade musiken till Ibsens karaktärer och händelser, men vi är nog många som hört exempelvis I bergakungens sal och inte kunnat värja oss för alla idéer som musiken väcker i vår fantasi.
Historier kan också förena oss, som Kalevala av den finländske författaren Elias Lönnrot. Han samlade in och skrev ner hjältesagor, dikter, bröllopssånger och andra historier som berättats av föräldrar till sina barn, och som i sin tur berättat dem för deras barn. Kalevala kallas för Finlands nationalepos – ett stort diktverk som blivit en symbol för hela landet. Jean Sibelius musik har betytt mycket för den finska identiteten, inte minst den som inspirerats av de här historierna, som till exempel Pohjolas dotter: Väinämöinen ser en flicka från landet Pohjola, sittande på en rengbåge. Han blir förälskad och ber henne att gifta sig med honom, men först tvingar hon honom att utföra en rad till synes omöjliga uppdrag…
Historier kan också vara lärorika. Förutom att vara en knasig och precis lagom läskig deckarhistoria är The Composer is Dead en pedagogisk genomgång av symfoniorkesterns olika instrument: från den minsta piccolaflöjt till den största kontrabas. Tonsättaren Nathaniel Stookey rör sig friskt mellan romantisk orkestermusik, jazz och modern dansmusik och citerar kända kompositörer från den europeiska musikhistorien – Brahms, Bach, Beethoven, med flera. Den finurliga berättelsen är skriven av Lemony Snicket, känd för bokserien ”Syskonen Baudelaires olycksaliga liv”. Historien berättas på svenska av skådespelaren Nicklas Riesbeck, som också översatt texten.
Vilka historier kommer du att ta med dig när du lämnar konsertsalen? Och vilka kommer du att hitta på själv?
Text: David Saulesco
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Säsongen 2023/24 är Christian Reifs första som ny chefsdirigent för Gävle Symfoniorkester. Den unge dirigenten har redan gjort sig känd för innovativt sammansatta konsertprogram och en kombination av naturlig musikalitet och teknisk precision. Under sin första säsong som chefsdirigent kommer Reif leda Gävle Symfoniorkester i sju konserter, däribland säsongsöppningen och en Sverigeturné i mars 2024.
Sedan 2022 har Reif varit konstnärlig ledare för Lakes Area Music Festival i Minnesota i USA, en månadslång sommarfestival med fokus på att beställa ny musik och att erbjuda gratiskonserter med allt från opera och symfonier till kammarmusik.
Bland andra höjdpunkter i säsongen 2023/24 kan nämnas framträdanden med symfoniorkestrarna i Cincinnati, St. Louis, Seattle och Milwaukee, Philharmonia-orkestern i London och Brnos Filharmoniska Orkester. Dessutom väntar gästspel vid festivalerna i Interlochen och Grand Teton i USA. Reif kommer att leda framföranden av sitt eget arrangemang av John Adams operaoratorium El Niño med Cincinnatis Symfoniorkester och på USA-turné med The American Modern Opera Company.
Christian Reif är lika hemma i Europa som i Nordamerika och har gästat en rad olika framstående amerikanska och europeiska orkestrar. Mellan 2016–2019 var han residensdirigent vid San Franciscos Symfoniorkester och chefsdirigent för San Franciscos Ungdomssymfoniorkester. Han har studerat dirigering vid Mozarteum i Salzburg och vid Juilliard School i New York City.
I egenskap av regissör och manusförfattare har Niklas arbetat med en rad olika produktioner. I samarbete med Sveriges Radios Symfoniorkester skriver, regisserar och framför han den populära barnproduktionen Niklas & Radioapan i Berwaldhallen. För Gävle Symfoniorkester, Malmö Symfoniorkester och Jönköpings Sinfonietta har han flertalet gånger ansvarat för både manus och regi, samt medverkat som värd och solist.
Han har skrivit och regisserat sångföreställningarna På Jakt och You, I Like! Den senare turnerade han med tillsammans med musikalartisten Gunilla Backman och pianisten Andreas Landegren. För Kammaropera Syd regisserade han Läderlappen – En barock operett på Ystad Teater, som även filmades och sändes i Sveriges Television. Han har skrivit manus till musikalen ENSAMWARG med musik av Nils-Petter Ankarblom, som han även skrivit sångtexterna med.
Som musikalartist har han skapat huvudroller i ett flertal svenska uruppsättningar: På Malmö Opera Jag blir nog aldrig bjuden dit igen och Dåliga mänskor; på Östgötateatern Camera; samt på Örebro Länsteater Lasse-Maja. Han spelade Tom i den svenska originaluppsättningen av musikalen Mamma Mia! För den svenska originaluppsättningen av musikalen Billy Elliot ansvarade Niklas för barnskådespelarnas teaterutbildning 2015–2017. Därefter arbetade han som skådespelarcoach för barnen inför Malmö Operas uppsättning av Matilda ‒ The Musical.
Niklas är återkommande gästpedagog på Stockholms Musikalartistutbildning där han specialiserat sig på interpretation och gestaltning av verk skrivna av Stephen Sondheim.
Musiken
Liksom många andra 1800-talstonsättare ville Edvard Grieg skapa en nationalopera. Han kom bara en bit på väg innan samarbetet skar sig med diktaren Bjørnstjerne Bjørnson kring vikingasagan Olav Trygvason. Texterna dröjde, och under tiden hade Grieg åtagit sig att sätta musik till Henrik Ibsens versdrama Peer Gynt från 1867.
Grieg fick noggranna anvisningar: ”I andra akten kan scenen med de tre säterjäntorna behandlas efter kompositörens önskan, men där skall finnas djävulskap! Monologen (akt 2, scen 4) har jag tänkt mig beledsagad av ackord, alltså som melodram. Likaså bör det sättas något slags ackompanjemang till uppträdandena i Dovregubbens hall, där dock replikerna skall förkortas betydligt! Också scenen med Böjgen, som spelas i sin helhet, bör beledsagas av musik. Fågelsång bör höras, och långt borta klockringning och psalmsång…”
Grieg lydde och tog sig energiskt an verket, trots att han tyckte att det var ”det mest omusikaliska av alla ämnen”. Peer Gynt uruppfördes i Oslo (då kallat Kristiania) 1876. Det blev succé och när partituret gavs ut 1908 av det tyska förlaget Edition Peters innehöll det över tjugo nummer.
Ett tiotal år efter uruppförandet plockade Grieg ut åtta nummer ur skådespelsmusiken till två fyrsatsiga sviter, som i dag räknas bland Griegs mest kända verk. Den första sviten publicerades 1888 och består av satserna Morgonstämning, Åses död, Anitras dans och I bergakungens sal. Framför allt den sistnämnda har nått ikonisk status i populärkulturen genom sitt lättigenkännliga tema. Många band, bland andra The Who, ELO och Marillion har gjort egna versioner av den. I Fritz Langs film ”M” från 1931 visslar mördaren melodin varje gång han står i begrepp att döda, och år 2019 släpptes ett datorspel som baseras på I Bergakungens sal.
Text: Henry Larsson & Anna Hedelius
Sibelius började skriva på sin första tondikt, En saga, 1891, och totalt skulle han skriva ett 15-tal verk i genren. Vid den här tiden genomgick han vad man kan kalla en operakris. Han läste Wagners skrift ”Oper und Drama” och skissade på en opera – Båtens skapelse. För att få inspiration reste han 1894 till Bayreuth, där Parsifal och Tristan och Isolde gjorde ett så överväldigande intryck på honom att han började tvivla på sin egen förmåga.
Förmodligen bidrog upplevelserna i Bayreuth till en insikt om att han inte var en operatonsättare, men han stärktes å andra sidan i sin tro på den symfoniska dikten. Från München skrev han till sin fru Aino: ”Många saker är nu klara för mig: Egentligen är jag en tonmålare och poet. Liszts syn på musik är den jag står närmast. Därav mitt intresse för den symfoniska dikten.” Några år senare, förmodligen 1901, påbörjades de första skisserna till Pohjolas dotter och efter ytterligare fem år var verket färdigt.
Som så ofta så hämtades inspirationen i hjälteeposet Kalevala. I Kalevalas åttonde runa ser hjälten Väinämöinen på sin färd Pohjolas dotter sittande på en regnbåge, där hon med sin spinnrock väver ett kläde av guld. Han friar till henne och hon svarar jakande, men först vill hon att han ska utföra ett antal omöjliga uppdrag, som att skära tagel med en slö kniv, slå osynliga knutar på ett hönsägg, och flå en gråsten. Han löser uppdragen med trollkonster, men när han anmodas att bygga en båt av sländan på hennes spinnrock skadar han sig på en yxa och tvingas åka ensam därifrån.
Bland musikforskare råder delade meningar om i vilken grad Sibelius verk ska ses som programmatiska, eller rent av självbiografiska. Som tidigare nämnts sympatiserade Sibelius med Liszt: Musiken skulle i första hand ge uttryck för idéer och teman och inte ett program, en handling. I Pohjolas dotter valde Sibelius dock att trycka berättelsen i partituret, vilket skulle kunna tala för att musiken har en berättande funktion.
Inledningens dova ackord i fagott, kontrafagott, horn och celli tolkas ofta som en beskrivning av de vidsträckta landskapen långt upp i norr, och när musiken strax tar fart har det förknippats med Väinämöinen som far fram på sin släde. Hans åsyn av Pohjolas dotter skildras med smäktande klanger i harpa, engelskt horn, violiner, och förföriska soloinsatser i träblåset.
Text: Axel Lindhe
The Composer is Dead – Kompositören är död – är en fantasifull musiksaga för orkester och berättare med text av barnboksförfattaren Lemony Snicket och musik av Nathaniel Stookey. Den är inspirerad av Sergej Prokofjevs kända Peter och vargen och liknar även Benjamin Brittens The Young Person’s Guide to the Orchestra genom att vara avsedd att introducera unga konsertbesökare till olika ljud och instrument i orkestern.
Handlingen utspelar sig inne i själva orkestern. I centrum står ett mordmysterium, där varje medlem i orkestern är misstänkt. En detektiv kallas in för att lösa mordgåtan, väl medveten om att den döde hade ovänner som gömmer sig bland musikerna. Detektiven börjar förhöra musikerna sektionsvis, och dessa lägger fram olika musikaliska alibin av varierande karaktär och sanningshalt. Den finurliga historien är skriven av Daniel Handler, känd under pseudonymen Lemony Snicket som författare till den filmatiserade bokserien ”Syskonen Baudelaires olycksaliga liv”.
Nathaniel Stookey är känd för sina innovativa kompositioner, och det här uppfinningsrika verket innehåller episoder från olika genrer som jazz, vals, tekno, och förstås citat ur olika klassiska musikstycken. Stookey vill visa på orkesterns bredd, och att den kan göra vad som helst. Verket innehåller förmodligen även musikhistoriens åtminstone hittills enda duett för tuba och harpa.
Allting kulminerar i en sorgmarsch där Stookey lyckas fläta ihop vitt skilda citat från berömda dödsmässor och begravningsmarscher av Johann Sebastian Bach, Johannes Brahms, Ludwig van Beethoven, med flera. Det är inte konstigt att The Composer is Dead var ett av 2000-talets mest spelade verk.
Stookey skojar med förutfattade meningar om orkestermusik, stereotypa bilder av instrument och av musikerna som spelar dem, och Daniel Handlers manus innehåller en hel del ordvitsar. Här framförs The Composer is Dead på svenska, översatt av Niklas Riesbeck som i Berwaldhallen är känd inte minst för sina älskade Radioapan-föreställningar.
Text: Andreas Konvicka
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 15 min (ingen paus)
Biljetter
Fler konserter
Ännu doftar kärlek – en hyllning till Marie Fredriksson
En musikalisk hyllning till sångerskan och låtskrivaren Marie Fredriksson med Sveriges Radios Symfoniorkester, Amanda Bergman, Emil Svanängen (Loney dear) och Helena Josefsson under ledning av Christoffer Nobin.
AVISHAI COHEN TRIO - STOCKHOLM JAZZ FESTIVAL 2023
Exklusiv konsert med en av de senaste decenniernas mest hyllade basister.
Mozarts pianokonsert nr 25
Berwaldhallen välkomnar schweiziske pianisten och Mozart-kännaren Francesco Piemontesi och finske dirigenten Jukka-Pekka Saraste, som även tolkar Anton Bruckners nionde symfoni.