BRUCKNERS SYMFONI NR 7
Av Anton Bruckners nio symfonier är den sjunde symfonin hans allra mest spelade. Verket blev en stor succé vid uruppförandet i Leipzig 1884 och innebar tonsättarens definitiva genombrott som symfoniker. Det storslagna Adagiot tillägnade tonsättaren sin idol Richard Wagner, en “odödlig, älskad mästare”. Leopold Hager leder Sveriges Radios Symfoniorkester.
Konserten sänds i Sveriges Radios P2 fredagen den 15 april kl 19:00.
Vi hör ofta talas om underbarn som i unga år visar prov på en enastående förmåga, som Mozart eller Mendelssohn. Även Bruckners begåvning upptäcktes tidigt. Redan tio år gammal vikarierade han som organist. Som tonsättare var han däremot en ”late bloomer” och han var under många år främst känd som orgelvirtuos med turnéer till såväl London som Paris.
Först som fyrtioåring skrev han vad han själv ansåg vara ett betydande verk, Mässan i d-moll. Fyra år senare, 1868, gick flytten till Wien, där han erhöll en tjänst vid konservatoriet. Men karriären som tonsättare gick trögt. Bruckners tre första numrerade symfonier mottogs inte med entusiasm av den kräsna Wienpubliken och det skulle dröja till premiären av den fjärde symfonin 1881 innan han fick ett visst erkännande som tonsättare.
Bruckner skulle få vänta ytterligare några år innan genombrottet var ett faktum. Men då, vid uruppförandet av den sjunde symfonin i Leipzig 1884, med den legendariske dirigenten Arthur Nikisch på pulten, kom slutligen den framgång som Bruckner så länge eftersträvat. Den då 62-årige tonsättaren blev inropad på scenen efter varje sats och efteråt ville applåderna aldrig ta slut. Inom några år spelades symfonin inför entusiastiska åhörare runt om i Europa och i USA.
Den sjunde symfonin är fortfarande, med viss konkurrens från den fjärde, Bruckners populäraste symfoni. Verket är oerhört rikt på vackra melodier och är alltigenom ljust och lyriskt. Även om det naturligtvis ges gott om plats för de hos Bruckner så karakteristiska långa och ståtliga linjerna, finns det också avsnitt som känns närmast kammarmusikaliska. Speciellt berömt har det väldiga adagiot blivit, där Bruckner använder sig av wagnertubor, vilket var första gången dessa instrument användes i en symfoni. I februari 1883 fick han besked om att idolen Wagner gått bort och han avslutade då adagiosatsen med en coda som en hyllning till sin ”odödliga, älskade mästare”.
Den österrikiske dirigenten Leopold Hager har bland annat varit chefdirigent för Mozarteumorkestern i Salzburg, för radio och tv-orkestern i Luxemburg och för Volksoper i Wien. Som gästdirigent har han framträtt med orkestrar som Wienfilharmonikerna, Gewandhausorkestern i Leipzig och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har också gästdirigerat vid de ledande operahusen i Europa och vid Metropolitan i New York.
Text: Axel Lindhe
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Den österrikiske dirigenten Leopold Hager har haft en lång och framgångsrik karriär som dirigent, en yrkesbana som tog sin början i hemstaden Salzburg där han studerade vid Mozarteum. Hans första dirigentuppdrag var i Mainz och sedan följde poster vid bland annat Linz Landestheater, i Freiburg och med Mozarteumorkestern i Salzburg och vid Landestheater i samma stad. 1981 utsågs Hager till chefdirigent för dåvarande Radioorkestern i Luxemburg (idag: Orchestre Philharmonique du Luxembourg) och han är sedan 2021 orkesterns hedersdirigent. Hager har gästdirigerat flitigt vid de ledande operahusen i Europa och USA och uppmärksammats särskilt för sina tolkningar av Mozarts musik. Hans inspelningar av tonsättarens tidiga operor på Philips ingick i skivbolagets ”Complete Mozart Edition”, som gavs ut till 200-årsminnet av Mozarts bortgång 1991. Hager har också bland annat spelat in Mozarts samtliga pianokonserter med pianisten Karl Engel och tonsättarens violinkonserter med Jean-Jacques Kantorow. Dessutom har Hager arbetat med undervisning och från 1992 till 2004 var han professor i dirigering vid dåvarande musikhögskolan i Wien.
Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2008. Under åren 2015–2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae, med vilka hon uruppförde över 20 verk och gjorde åtskilliga inspelningar och turnéer. 2019 efterträdde hon Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens Kammarorkester.
Som gästande konsertmästare har hon spelat med bland andra Londons Symfoniorkester, Mahler Chamber Orchestra och Philharmonia-orkestern. Som solist och musikalisk ledare har hon uppträtt med bland andra Tapiola Sinfonietta, Nordiska Kammarorkestern, Trondheim-solistene och australiska ACO Collective. Hon har uppträtt som solist med bland andra Göteborgs Symfoniker, Copenhagen Phil, BBC Skotska Symfoniorkester, Academy of St Martin in the Fields och Sveriges Radios Symfoniorkester, med dirigenter såsom Neeme Järvi, Andrew Manze och Daniel Harding.
De senaste åren har hon uruppfört solokonserter av Daniel Börtz, Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort mer än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Nyligen släpptes en skiva med verk av Laura Netzel, samt Stockholm Diary inspelad med Mellersta Österbottens Kammarorkester. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert med Simon Crawford-Phillips och Musica Vitae nominerades 2019 till en Grammy Award.
Våren 2020 uppmärksammades hennes inspelning av Mendelssohns stråkoktett, där hon spelade alla instrument och stämmor själv. Ytterligare två inspelningar i samma anda har följt: Britta Byströms oktett A Room of One’s Own, samt Johan Halvorsens Passacaglia inspelad med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.
2001 grundade hon Change Music Festival i Kungsbacka. Hon är även medgrundare av Kungsbacka Pianotrio som givit mer än 700 konserter världen över, och Stockholm Syndrome Ensemble som består av några utav Europas bästa kammarmusiker.
Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.
Musiken
Anton Bruckners sjunde symfoni i E-dur är i mångt och mycket hans lyckligaste verk. Skrivet mellan 1881 och 1883 och reviderat 1885 utgjorde det en viktig vändpunkt i hans karriär och öppnade till sist vägen för honom till den internationella scenen.
Bruckner hade ett originellt tonspråk med en dragning åt modalitet som färgats av hans långa lärotid som kyrkomusiker och umgänge med de gamla kyrkotonarterna. Hans orkesterbehandling med stora, utdragna ackord har liknats vid ”en organist i färd med att växla registratur”. Schubert och Wagner var också förebilder, liksom Beethoven vars nionde symfoni gav honom formschemat: en stor första sats, ett djupsinnigt adagio, ett energiskt scherzo i sonatform och till sist en sammanfattande final.
Wagner, som han beundrade stort, bidrog med dimensionerna och något av harmoniken. Bruckner utökade även orkestern med fyra Wagnertubor för första gången i den här symfonin. Likt Schubert lät Bruckner ofta sina sonatformade allegrosatser ha tre meloditeman i stället för de vanliga två, och han lät även gärna variationerna ersättas av en repris i en annan tonart.
Typiska drag i Bruckners musik är långa, liggande toner och sekvenser av upprepande toner som skapar en fridfull stämning. Så börjar även hans sjunde symfoni, med en bruten treklang i horn och celli, följt av en lång, oerhört vacker melodi som svävar över ett skimrande ackompanjerande tremulando i violinerna.
Allegrosatsens första tema sägs ha kommit till Bruckner i en dröm där kapellmästaren i Linz sade till honom att ”med detta tema kommer du att göra din förmögenhet”. Det andra temat följer brett och lugnt, och utvecklas till ett fortissimo som sedan plötsligt upphör. Det tredje temat presenteras svagt, påminner lite om en österrikisk folkdans, och mynnar så småningom ut i en mycket lång coda.
Adagiosatsen i ciss-moll skall spelas ”mycket högtidligt och långsamt”. Sorgmarschen, som uttrycker Bruckners föraningar om Wagners bortgång, är ett andligt syskon till Siegfrieds begravningsmusik ur Wagners opera Ragnarök. Adagiot, som även spelades vid Bruckners egen begravning, börjar med ett koraltema i wagnertubor och altfioler och utvecklas mot en klimax – vid bokstaven W i partituret. Bruckners mästerliga känsla för kontrapunkt får nu blomma ut, och i den slutliga codan suckar återigen det smärtsamma sorgmarschtemat, trots vändningen till dur.
Spöklikt klingar sedan scherzosatsen i a-moll med spänningsframkallande kontrast mot andra satsens ciss-moll och Ciss-dur. Musiken stiger och faller likt väldiga vågor, tills en mer lyrisk och mjuk trio tar vid, innan scherzot tas om igen.
Finalen inleds med en ljus och solig variant av andra satsens koraltema. Drömmande och stilla rinner musiken på och påminner bitvis om Wagners Rhenguldet. Till slut återkommer den brutna treklangen från första satsens inledning som binder ihop verket. Finalen utmynnar i en till synes oändlig orgelpunkt i pukan och basarna som övergår i ett bländande, jublande E-durackord.
Text: Andreas Konvicka
Ungefärlig konsertlängd: 1 timme 10 minuter utan paus
Lär dig mer – Lyssna på P2:s program Mästerverken om Bruckners 7:a. Med programledarna Johan Korssell och Clara Törnvall.
Lär dig mer om Anton Bruckner via SVT Play
Biljetter
Fler konserter
RADIOKÖREN: URTIDSLJUS OCH NATTSKUGGA
Peter Dijkstra möter Radiokören i en konsert med musik av makarna Mahler, Johannes Brahms samt Arnold Schönberg.
SVENSK SOMMARNATT - HUGO ALFVÉN 150 ÅR
Jubileumsföreställning kring Hugo Alfvén, en av Sveriges främsta tonsättare, som föddes i maj för 150 år sedan.
Förklädd gud
Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören i ett försommarprogram med musik av Lars-Erik Larsson, Hugo Alfvén, Einojuhani Rautavaara, Ethel Smyth och Carl Reinecke. Den nyutnämnda Klassiska artisten i P2, Johanna Wallroth, medverkar som sopransolist.