Johannespassionen
Johannespassionen är Johann Sebastian Bachs tolkning av berättelsen om Jesu lidande på korset som den skildras i Johannesevangeliet, och den första passion tonsättaren skrev i Leipzig. Chefsdirigent Daniel Harding leder Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och några av vår tids internationellt allra främsta sångare – Julia Kleiter, Ann Hallenberg, Andrew Staples, Christian Gerhaher och Matthew Rose – i en konsert med musik för reflektion, eftertanke och försoning.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Konserten sändes på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2 fredagen den 2 april kl 19:00.
”I begynnelsen fanns ordet”, lyder de bevingade orden i Johannesevangeliet. Det är en mening vars inflytande är så stort att det är svårt att överblicka. Hur skulle en tillvaro se ut som inte räknar med att vi kan benämna den med ord? Ändå är våra ord och begrepp ofta bristfälliga – och mångtydiga. Vissa mer än andra. Passion är ett sådant ord.
Etymologiskt går passion att härleda till latinets passio, lidande, liksom till pati, vilket kan översättas till tåla eller uthärda. Under romantiken blev passion synonymt med den förnuftsresistenta kärlekskraften. Den innebörden dröjer kvar in i våra dagar, även om vi i sekulärt vardagsspråk också förknippar passion med någonting som man kan känna inför till exempel sitt arbete.
Den kristna passionshistorien både avgränsar och breddar begreppet. Lidandet upptar en stor del av berättelsen – genom Jesu död på korset, men också i form av Petrus förnekelse, och den outhärdliga smärta som handlingen tillfogar både andra och honom själv. Tålamodet är centralt, liksom kärleken: när Jesus axlar synden och offrar sitt liv är det av kärlek till människan.
När Bach komponerade Johannespassionen var han nytillträdd kantor i Leipzig. Stycket uruppfördes 1724, tre år före Matteuspassionen. Därefter spelades det ett antal gånger innan det i samband med Bachs död 1750 lades på hyllan och inte väcktes till liv ordentligt förrän under 1800-talet. I Sverige uppfördes Johannespassionen första gången 1898 under ledning av Wilhelm Stenhammar. När chefsdirigent Daniel Harding nu leder Radiosymfonikerna genom Bachs musik är det tillsammans med några av vår tids allra främsta vokalister från svensk och internationell scen: Julia Kleiter, Ann Hallenberg, Andrew Staples, Christian Gerhaher och Matthew Rose.
Vad har då passionsberättelsen att säga oss i dag? Nathan Söderblom, före detta ärkebiskop, är en av många som kallat Bach för ”den femte evangelisten”. Den något slitna metaforen till trots säger smeknamnet någonting om kraften i Bachs musik. Kanske kan det mänskliga lidande som Bach ger musikalisk dräkt åt i passionsberättelsen fylla en avlastande funktion. Där vi, då livet sviktar, kan vila i att andra burit och kommer att bära på liknande erfarenheter. Att fira påsken med Bachs makalösa tolkning av Johannesevangeliet kan bli ett sätt att minnas smärtan – men också att våga tro på kärlekens tålamod och försoningens kraft.
”I begynnelsen fanns ordet”, berättar Johannesevangeliet, men man kunde också hävda att det i begynnelsen var musiken. Det allra första ljudintryck det lilla barnet erfar är ju ljudet av moderns hjärtslag. När Bach tonsätter evangelietexterna sker en omkastning av ordets förhållande till ljudet – där de luckor som texten inte täcker fylls i av musiken. Kvar dröjer en helhet av insiktsfulla frågor om livets villkor – utan några färdigformulerade svar.
Hedvig Ljungar
Nyfiken på: Johannespassionen – passion i vår tid är avsnitt 2 i Berwaldhallens nya samtalsserie som utforskar musiken ur nya vinklar. Gäster är ärkebiskop Antje Jackelén, musikvetaren Bodil Asketorp och Johan Korssell, programledare i P2. Berwaldhallens redaktör Hedvig Ljungar leder samtalet.
Se samtalet på Berwaldhallen Play.
Läs den svenska översättningen av Johannespassionen här.
Framförandet visas samtidigt på medici.tv