Till minnet av en ängel
Alban Bergs violinkonsert är varken motsträvig eller kylig; tvärt om är den berörande med både drabbande vemod och känslighet. Men så skrev han den också ”till minnet av en ängel”, ett smärtsamt eko av tomhet. Som kontrast: Brahms livliga, närmast sprudlande tredje symfoni. Den skrevs när Brahms var femtio år gammal och ogift, men genomsyras av den frimodige Brahms livsmotto ”Frei aber froh”, fri men lycklig.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Johann Sebastian Bachs fyrtioandra kyrkokantat Am Abend aber desselbigen Sabbaths, ”På kvällen samma dag, den första i veckan”, hämtar sin berättelse från Johannesevangeliet. Efter döden på korset har Jesus Kristus återuppstått och visar sig nu för första gången för lärjungarna. Chocken släpper vid orden ”Frid vare med eder”. Kantatens inledande Sinfonia (uvertyr eller förspel) är ovanligt lång och tillhör Bachs pärlor i genren. Det antas att han här har återanvänt delar av ett konsertant verk som numera gått förlorat.
Alban Berg kom att skapa en alldeles egen syntes mellan romantik och modernism genom sitt speciella sätt att förhålla sig till tolvtonstekniken. Violinkonserten från 1935 är hans mest spelade verk, komponerad på beställning av violinisten Louis Krasner. Kort efter att arbetet påbörjats inträffade en tragedi i Bergs vänkrets. Manon Gropius, dotter till Gustav Mahlers änka Alma och arkitekten Walter Gropius, avled i polio endast 18 år gammal. Manon var vida berömd för sin skönhet och sitt älskliga väsen. Violinkonserten blev nu ett rekviem över henne och partituret försågs med undertiteln ”Till minnet av en ängel”. Bach dyker också upp här: som en sorgesång citeras i konsertens andra sats slutkoralen Es ist genug ur kantaten O Ewigkeit, du Donnerwort. Fantastiska Veronika Eberle gästade Berwaldhallen senast i september 2018, då med Schumanns violinkonsert, och hon är varmt välkommen tillbaka tillsammans med sin Stradivarius från år 1700, kallad ”Dragonetti”.
Johannes Brahms presenterade sin Symfoni nr 3 F-dur 1883. Det är den kortaste och mest personligt hållna av hans fyra symfonier, en studie i fullständig kontroll över skapandet. Något gåtfullt tycks också vila över verket, men Brahms var inte den som avslöjade sina hemligheter. Ett motto som förenar olika delar av symfonin är tonföljden F, A, F som dyker upp redan i första satsens öppning. Vännen och stjärnviolinisten Joseph Joachim hade lanserat F–A–E som sitt signum: Frei aber einsam, fri men ensam. Brahms kontrade med F–A–F: Frei aber froh, fri men glad. Ovanligt för en symfoni från denna tid är att alla de fyra satserna slutar i stillhet. Påfallande många musikälskare har berättat om hur den här underbara symfonins tredje sats faktiskt var det som födde deras intresse för klassisk musik överhuvudtaget.
Text: Gunnar Lanzky-Otto
UPPTAKT: Torsdag 23 januari kl 18.00 med Pernilla Eskilsdotter som berättar om den andra av de tre konserterna hon valt ut för sin egen konsertserie, ett urval gjort med nyfikenhet och kärlek. Inför denna konsert berättar hon om hur hon själv tolkar att en ängel hörs i en violinkonsert.
UPPTAKT: Lördag 25 januari kl 14.00 med Tanja Kaitaniemi som berättar om verken som spelas på dagens konsert.