arrow

The Baltic Seasons

Med utgångspunkt från årets festivaltema nystart/rebirth bjuder Radiokören in till en musikalisk resa genom Östersjöområdets omväxlande kartbild. Under ledning av vår lettiske chefsdirigent Kaspars Putniņš möter vi den finska tonsättaren Kaija Saariahos elektropoetiska universum, den lettiska festivalfavoriten Pēteris Vasks hänförande klanglandskap – och världspremiären av ett nytt körverk av svenska Jan Sandström. Som en röd tråd genom konserten löper årstidernas kraftfulla växelspel och det cykliska i människans livsvillkor. Dessutom gästas kören av den unga stjärnviolinisten Johan Dalene.

Kaspars Putniņš första konsert under Östersjöfestivalen i rollen som Radiokörens chefsdirigent har fått namnet Baltic Seasons. Årstider, men också cykliska växlingar i livet, bildar klangbotten när Radiokören och violinisten Johan Dalene möter Putniņš.

– Naturens cykler i stort och smått är ett av världens stora underverk, säger Putniņš. Här i de nordiska länderna är årstidernas växlingar så tydliga och så vackra. Den frusna sjön, hur allt vaknar till liv på våren, och högsommarens intensiva grönska. Det är som andetag, livets cirkel. Jag tänker att också den märkliga och mörka pandemitiden är del av en cirkelrörelse. Den här konserten handlar om olika aspekter av förändring.

För Kaija Saariaho har den tyske poeten Friedrich Hölderlins texter en speciell mening. Dikterna i hennes Tag des Jahrs dyker in i årstidernas starka färger och följer deras skiftande karaktär. Men det Saariaho återkommer till är hur texterna är daterade. De är alla signerade med ett påhittat namn, Scardanelli, och daterade flera år innan Hölderlin föddes. Saariaho, vars mor på grund av en hjärnblödning plötsligt tappade känslan för tid och plats, frågar sig om Hölderlin råkat ut för någonting liknande. Körens klang omsluts av elektroniska ljud, en mänsklig röst och avlägsna fåglar i Hölderlins landskap.

I april firade Lettland sin stora tonsättare Pēteris Vasks som fyllde 75 år. Han är född i den lilla staden Aizpute, som ligger två timmar rakt västerut från Kaspars Putniņš Riga och en dagsseglats från Gotland om vindarna ligger rätt. I Tre dikter av Czeslaw Milosz finner Vasks en individ som är innesluten i världens och livets cykliska natur: i cirklar av glädje och sorg, konflikt och klarhet. Kaspars Putniņš ser pånyttfödelse i verket:

– Ensamheten vi har upplevt under det gångna året är en stor utmaning för oss som individer. Men att inte få finnas i det normala sociala flödet utan tvingas fokusera på sig själv tror jag kan vara förlösande. Tar vi detta på allvar kan det innebära något nytt för vår civilisation. Våren är obeveklig – den kommer varje år hur svår vintern än har varit, säger Putniņš.

Janna Vettergren


RADIOKÖREN

dot 2021/2022

Skriv ut

Medverkande

 

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

&

Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.

Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.

Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.

Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.

22-årige svensk-norske violinisten Johan Dalene har redan gjort stort intryck på de internationella scenerna. Han framträder regelbundet med ledande orkestrar och i berömda konserthus såväl hemmavid som utomlands. Hans sätt att ”få sin Stradivarius att sjunga mästerligt” (Le Monde), kombinerat med uppfriskande, ärlig musikalitet och förmågan att engagera både medmusiker och publik, har gett honom många beundrare. Detta bekräftades ytterligare då han 2019 blev förstapristagare i den prestigefyllda Carl Nielsen tävlingen samt vinnare av Den Norske Solistpris.

Säsongen 2021/22 var Johan utvald till Rising Star artist av European Concert Hall Organisation (ECHO) och gav under denna period recitaler i många av Europas mest prestigefyllda konsertsalar såsom Wiener Konzerthaus, Het Concertgebouw i Amsterdam, L’auditori i Barcelona, Elbphilharmonie i Hamburg och Cité de la Musique i Paris.

Under perioden 2019-22 är Johan New Generation Artist på BBC Radio 3, vilket innebär framträdanden i recitaler, kammarmusikkonserter och som solist med samtliga BBC orkestrar. Allt spelas in och sänds på BBC Radio 3.

Dalene började spela fiol när han var fyra år och debuterade tre år senare med Norrköpings Symfoniorkester. Sommaren 2016 var han Student in Residence på Verbier Festival i Schweiz (där han även debuterade som festivalartist 2021) och som sextonåring upptogs han i det norska mentorprogrammet Crescendo. Där har han haft ett nära samarbete med sina mentorer Janine Jansen, Leif Ove Andsnes och Gidon Kremer. Andsnes bjöd in Johan både 2018 och 2021 som artist till Rosendal Kammarmusikfestival och de har även spelat ett flertal gånger tillsammans vid Festspillene i Bergen.

Säsongen 2020/21 var Johan utnämnd till Klassiska artisten i Sveriges Radio P2 och Berwaldhallen, vilket innebar ett flertal konserter som solist med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören samt recitaler och kammarmusikkonserter som sändes i Sveriges Radio, inklusive uruppföranden av Molly Kien och Daniel Nelson.

Johan Dalene studerar för Per Enoksson, professor vid Kungliga Musikhögskolan avdelning Edsberg, samt tar även lektioner för Janine Jansen. Han har medverkat på masterclasses för ett antal välrenommerade lärare såsom Miriam Fried, Dora Schwarzberg, Pamela Frank, Gerhard Schulz och Henning Kraggerud. Johan har erhållit ett flertal stipendier, bland annat Dronning Ingrids Hæderslegat, Håkan Mogrens stipendium, Gemzéus stora musikstipendium, Anders Wall Giresta-stipendium, G.T Bäckmans kulturstipendium, Norrköpings kommuns kulturstipendium, Rolf Wirténs kulturpris, Broocmanpriset och Equinors klassiska musikstipendium.  Han spelar på en Stradivarius violin från 1736, generöst utlånad av Anders Sveaas’ Almennyttige Fond.

Musiken

Ungefärliga tider

Efter studier på Sibelius-Akademin i Helsingfors sökte sig den finska tonsättaren Kaija Saariaho på 1980-talet till Institute for Research and Coordination in Acoustics/Music (IRCAM) i Paris, där hon fördjupade sig i elektroakustisk musik och fransk spektralmusik. Hennes tidiga verk bygger på en växelverkan mellan orkester och bandad elektronik och består ofta av täta ljudmassor som genomgår långsamma förändringar.

Samma förhållningssätt har Saariaho överfört till vokalmusiken. Hennes opera L’Amour de loin i regi av Peter Sellars hyllades unisont vid premiären under Salzburgfestivalen 2000. Tag des Jahrs för kör och elektronik skrevs året därpå och bygger på fyra poem av Friedrich Hölderlin. I en programanteckning skriver Saariaho:

”Jag har varit bekant med de sena dikterna av Hölderlin under en längre tid. Idén till Tag des Jahrs för kör fick jag för några år sedan då en person som var mig väldigt kär fick en hjärnblödning och kommunikationen med henne fick en ny (eller snarare brist på) logik, eftersom hon inte längre hade någon känsla för tid eller plats. Detta fick mig att möta Hölderlins dikter på ett nytt sätt. Jag såg dem som visioner av levda ögonblick som passerar och sedan försvinner eller förvandlas till nya, intensiva ögonblick. Våra sinnen är fulla av sådana tydliga, sinnliga ögonblick, som tillsammans utgör vår upplevelse av livet vi lever.”

Liksom i många andra verk har Saariaho använt naturen som utgångspunkt för sitt komponerande: ”Jag ville utöka ljudvärlden i riktning mot naturen som är så närvarande i dikterna. Därför består materialet inte bara av bandade mänskliga röster utan också av fåglar, vinden och andra naturljud.”

Tag des Jahrs är dedicerat till Kaija Saarihaos mor.

Anna Hedelius

 

Många känner Jan Sandström som upphovsmannen till Motorcykelkonserten, den trombonkonsert där solisten gör en magnifik entré på just en motorcykel. Många är också de körsångare som sjungit hans stilla, närmast meditativa bearbetning av Praetorius Det är en ros utsprungen som sällan lämnar julkonserts publiken oberörd.

När Radiokörens dirigent Kaspars Putniņš ringde Sandström om en verkbeställning till Östersjöfestivalen önskade Putniņš en hyllning till naturen som förenar länderna kring Östersjön: havet, landskapen, skogarna och de unika årstidsväxlingarna. Sandström började söka passande texter och hittade hos Tomas Tranströmer en poesi med samma innehåll som den musik Sandström oftast gillar att uttrycka sig i; enkelhet och underfundiga klangväxlingar som berättar om parallella verkligheter. Det resulterade i stycket Den stora gåtan som bygger på sex dikter i Svit nummer 11 från Tranströmers serie haikudikter.

Sandström konstaterar: ”Trots att varje dikt i sig rymmer en hel upplevelse känns det som att dikterna hänger ihop, har en gemensam riktning eller kärna. Havet, Guds vind i ryggen, och äppelträden spelar en central roll. Alltsammans utmynnar i meningen Den stora gåtan, som också fick bli titeln på hela körverket.”

Text: Karin Ekedahl

”To every thing there is a season,
and a time to every purpose under the heaven.”

[Allt har sin tid,
det finns en tid för allt som sker under himlen.]

Så lyder de första raderna i den kända Bibelversen från Predikaren 3:1. Det är en mycket poetisk text, där orden ”a time to…” (”en tid för…”) bildar en sorts refräng, som gjord för musik. Versen har inget uppenbart budskap, men fångar i några få, sparsmakade rader livets hela rikedom och mångfald. Jag tänkte också på denna text som en bild av musiken som sådan: ett rum där alla dörrar står öppna, där det finns en plats för allt.

Damkör och violin – vilken underbar kombination av linjer i högt register! I mitt verk kan man ofta höra violinen segla fritt ovanför sångarna, ungefär som en drake vars lina kören håller i. Och så med ens förenar sig violinsolisten med sångarna, blir till en röst i mängden.

”To every thing there is a season” är ungefär nio minuter långt och tillägnat Janine Jansen och The Netherlands Female Youth Choir, vilka uruppförde verket i Utrecht i december 2019.

Britta Byström

Den lettiske tonsättaren Pēteris Vasks musik präglas av en innerlighet och kretsar kring globala och tidlösa frågor. Födelse och död, hat och förlåtelse, harmoni och dissonans är teman som i olika former återkommer i hans verk. Hoppet och tron på godhetens slutliga seger över ondskan löper som en röd tråd genom hans kompositioner.

”Musik är den mest kraftfulla av konstformer, eftersom den lättast når det gudomliga. Musik är en abstraktion, men ljud har förmågan att nå själen och uttrycka något som inte går att sägas i ord”, har han sagt.

Vasks atmosfäriska körverk växlar mellan dramatisk passion och harmonisk stillhet. Three Poems består av tre körstycken med text av den polsk-amerikanske poeten Czesław Miłosz, som tilldelades Nobelpriset i litteratur 1980. Följsamt lägger sig Vasks intill Milosz ord med sparsmakade harmonier och komplexa rytmer som iscensätter dikternas skiftande stämningar.

Kontemplativt och drömskt skildras i Window äppleträdets omärkliga transformation från planta till mogen apel. Med en jagande polyfoni beskriver So little människans slitningar mellan hopp och glödande förtvivlan, medan en ljus och hoppfull anda präglar minnet av mötet med en hare i Encounter.

Vasks befäster i Three poems sin tro på att ”harmoni är möjlig, åtminstone i musiken.” Stycket uruppfördes av The Hilliard Ensemble 1994.

Anna Hedelius

 

 

Han var engelsmännens store symfoniker, Ralph Vaughan Williams, med hela nio symfonier i verkförteckningen. Men hans opus omfattar även opera, balett, kammar- och körmusik tillkommet under 60 års tid. En tonsättare med en tro på att göra musik så tillgänglig som möjligt för så många som möjligt och vars musikaliska stämningslägen spänner från stillsamt till stormigt och från gåtfullt till sprudlande.

Tack vare sin vurm för, och påverkan av, engelsk renässansmusik och inte minst folkmusik åstadkom Vaughan Williams något av ett trendbrott i den vid tiden tyskinfluerade engelska konstmusiken. Det tog tid för honom att fjärma sig från det germanska arvet men studier för tonsättaren Maurice Ravel hjälpte honom att hitta sin egen röst.

För oss är sannolikt hans superromantiska, pastorala romans för violin och orkester The Lark Ascending ett av hans mest kända verk. Ursprungligen är The Lark Ascending en 122 versrader lång dikt av den engelske, viktorianske poeten George Meredith som flera gånger nominerades för Nobelpriset i litteratur. Dikten inspirerade Vaughan Williams att skriva musik med samma titel, musik som blivit betydligt mer känd än Merediths poesi och som kombinerar två av Vaughan Williams stora intressen: poesi och violin.

Den ursprungliga versionen från 1914 skrevs sålunda för violin och piano men orkestrerades sex år senare av tonsättaren, den version som är den överlägset mest spelade. Här presenteras ytterligare en bearbetning, nu för violin och kör beställd av Svenska kammarkören och dess dirigent Simon Phipps. Kören övertar orkesterns ackompanjemang och får då också sjunga George Merediths text. 

Karin Ekedahl