Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Den norska dirigenten Cathrine Winnes har arbetat med samtliga svenska och norska symfoniorkestrar. Sedan 2015 är hon chefsdirigent och konstnärlig ledare för Blåsarsymfonikerna, en tjänst som förlängts till våren 2022. Hon hyllas för sina modiga och ovanliga program som innefattar såväl romantikens bortglömda juveler som orättvist förbisedda 1900-talsverk av tonsättare som Lili Boulanger och Grażyna Bacewicz. Hon debuterade nyligen både i Finland, med Tampere Filharmonia, och i Sydafrika, med filharmoniska orkestrarna i Johannesburg och i Durban. Dessutom gjorde hon Benjamin Staerns opera Snödrottningen på Malmö Opera. Hon är numera också välkänd som programledare genom den banbrytande tv-serien She Composes Like a Man om bortglömd orkestermusik och kvinnorna som skrev den. Denna säsong kommer hon bland annat dirigera prestigefyllda Nordiska Rådets pris, debutera på Norrlandsoperan i Umeå och göra Tjajkovskijs Nötknäpparen på Den Norske Opera & Ballett.

Martin Fröst, klarinettist och dirigent, bördig från Uppsala och utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och musikhögskolan i Hannover, är en av vår tids största musiker. Hans internationella renommé låter sig nästan inte beskrivas. En kritiker i New York Times menade att Martin Fröst äger ”en virtuositet och musikalitet som ingen annan klarinettist – kanske ingen annan instrumentalist – som jag kan påminna mig”. 2014 erhöll han Léonie Sonning Music Price. Namn ur listan över tidigare mottagare vittnar om prisets tyngd: Leonard Bernstein, Birgit Nilsson, Daniel Barenboim.

Genom åren har han gjort sig känd för att ständigt söka nya vägar inte bara för sitt eget musicerande, utan också genom att utmana gränserna för hur vi tar till oss klassisk musik och hur den klassiska musikarenan fungerar. Ett exempel är de bejublade temakonserterna med Kungliga Filharmonikerna; Dollhouse, Genesis, Retrotopia och Xodus (2013–2022), ett slags multimedieprojekt med musik, koreografi och ljusdesign, och där Martin Fröst framträdde både som klarinettist, dirigent, textförfattare och ”ceremonimästare”. Repertoaren spann genom hela världshistorien, från flertusenåriga notfragment till den allra senaste nutida musiken, vilket kan sägas vara typiskt för hur Martin Fröst fungerar som musiker. Det handlar om att fånga musikens innersta väsen, oavsett om det är klarinetten som är verktyget, eller dirigentpinnen, och oavsett från vilken tid musiken kommer.

Martin Fröst framträder numera både som dirigent och klarinettsolist – ibland i båda rollerna samtidigt, som när han framför Mozarts klarinettkonsert – med världens främsta orkestrar: Concertgebouworkestern i Amsterdam, New Yorks och Los Angeles filharmoniska orkestrar, Gewandhausorkestern i Leipzig, London Philharmonic, med många flera.

Sedan 2019 är han chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern. Ett projekt har handlat om att under en fyraårsperiod göra turnéer (med tåg!) och följa Mozart i spåren på hans resor genom Europa. Han driver även stiftelsen Martin Fröst Foundation, med målet att ge barn och unga världen över utbildning i musik, tillgång till instrument och möjlighet att utveckla den klassiska konsertformen för framtida generationer.