Michael Lermontov, rysk romantiks främste poet, är allmänt betraktad som arvtagare till Pusjkin likväl influerad av Lord Byron och Shakespeare. Han var en lysande, stilbildande talang men också begåvad med ett häftigt temperament. Lermontov befann sig vid ett par tillfällen förvisad från såväl S:t Petersburg som Moskva och dog, endast 26 år gammal, i en duell. Då hade han en sex år lång förstklassig och förvånansvärd produktiv litterär karriär bakom sig.

Lermontovs dikt om ängeln som sjunger om de paradisiska trädgårdarna har tonsatts bland annat av göteborgstonsättaren Tina Andersson. Med anledning av Abbey Road Studios 80-årsjubileum utlyste bolaget en kompositionstävling. Andersson deltog, tillsammans med över 900 andra tävlande, med stycket The Angel – och vann!

Så här säger Andersson om sitt stycke: ”Med sången The Angel har jag försökt att föreställa mig universums oändlighet och komplexitet. Universum har en ständig närvaro i vårt dagliga liv, och genom att bara blicka upp emot himlen så har vi med ens en svindlande oändlighet och ett ofattbart mysterium nära inpå.”

Rodion Sjtjedrin är nestorn bland ryska tonsättare, pianovirtuosen som ända sedan han 1954 uruppförde sin Pianokonsert nr 1 har varit en galjonsfigur i ryskt musikliv. En stolt traditionsbärare, en länk till Sergej Prokofjev och Dmitrij Sjostakovitj. Sjtjedrins verk utmärker sig genom en mångfald av olika genrer där han till exempel framgångsrikt kan blanda tolvtonsteknik med traditionell form. Samtidigt som han är en representant för en akademisk tradition eftersträvar han att nå så många som möjligt, eller som han själv uttrycker det: ”en stor konstnär måste ha en stor publik”.

Titeln Den förseglade ängeln är hämtad från Nikolaj Leskovs novell med samma namn. I Leskovs berättelse skildras livet och fromheten hos de gammaltroende kristna i Ryssland. Texten i Sjtjedrins verk är emellertid inte hämtad från Leskovs novell utan är en sammanställning av liturgiska och sakrala texter som tonsättaren kortat ner och omarbetat. Språket är kyrkslaviska som används i liturgin inom vissa östortodoxa och östkatolska kyrkor.

Verket skrevs snabbt, under en månad komponerade Sjtjedrin ”som om någon styrde min hand”. Harmoniken och de långa fraserna för tankarna till rysk andlig musik. Men här finns också de samtida klangerna: glissando, rop, imiterad klockklang och musikalisk dramatik – inte minst i den fjärde satsen som behandlar Judas svek. Den förseglade ängeln följer konturerna av den ryska traditionens sakrala, oackompjanerade musik. Men här finns också flöjten som skapar musikaliska övergångar, en herdeflöjt eller varför inte en ängel svävandes över körklangen.

Text: Karin Ekedahl