arrow

Nils Landgren & Lisa Nilsson

Sångerskan och låtskrivaren Lisa Nilsson slog igenom på 1990-talet med sånger som Himlen runt hörnet och Varje gång jag ser dig. Trombonisten och sångaren Nils Landgren har sedan 1980-talet gjort sig känd som en av världens främsta på sitt instrument, både som solist och som ledare för ensemblen Nils Landgren Funk Unit. Tillsammans med ett handplockat storband bjuder de på en musikfest att minnas.

Konserten sänds på Berwaldhallen Play och i Sveriges Radio P2 lördagen den 29 augusti kl 19.00.

Två veteraner inom svensk musik plockar fram guldkorn ur sina respektive repertoarer och bjuder på både jazzstandards, pop och brasilianska tongångar.

Nils Landgrens drömska Julian är en hyllning till den legendariske amerikanske jazzaltsaxofonisten Julian ”Cannonball” Adderley. Låten återfinns på Landgrens tredje album, Paint It Blue. Walk Tall från samma album är skriven av bland andra jazzpianisten Joe Zawinul, som inledde sin karriär med Adderley.

Med Fragile ville Gordon Sumner, mest känd som Sting, hylla den amerikanske civilingenjören och hobbyjonglören Ben Linder som vid 27 års ålder dödades av Contras under ett uppdrag i Nicaragua 1987. Landgren har spelat in sin tolkning på skivan Sentimental Journey som han gjorde tillsammans med Fläskkvartetten.

En flitigt tolkad klassiker är den funkiga 1960-talslåten Compared to What med text av Gene McDaniels. Över 270 artister har hittills spelat in den, bland andra Roberta Flack och Ray Charles.

Paul Simon har i en intervju berättat om uppkomsten till balladen Still Crazy After All These Years: ”Titelfrasen kom till mig först. Den kom inte heller med melodi, bara som en rad. Efter det var jag ju tvungen att skapa en berättelse.”

Leonard Bernsteins klassiker Some Other Time från musikalen On the Town har gjorts i många odödliga versioner, bland annat av Monica Zetterlund, Stevie Wonder och Bill Evans. På sin hyllningsskiva till Bernstein framför Landgren den som duett tillsammans med den amerikanska jazzsångerskan Janis Siegel. Här sjunger han den med Lisa Nilsson.

En av Lisa Nilssons husgudar är soulsångaren Donny Hathaway vars känslosamma Someday We’ll All Be Free från 1973 har blivit en R&B-standard som spelats in av många artister. En annan favorit är låten Nightingales, skriven av Paddy McAloon för den brittiska popgruppen Prefab Sprout. ”Jag tycker att den är så vacker, och texten är så kul och fin” har Nilsson sagt om låten.

Två andra giganter, nämligen Elvis Costello och hans idol Burt Bacharach, möttes i den vemodiga men storslagna låten God Give Me Strength. Den blev starten på ett samarbete som utmynnade i albumet Painted from Memory.

Efter en resa till Brasilien i mitten på 2000-talet hittade Lisa Nilsson ny lust i musiken. Två skivor med brasiliansk musik har det blivit sedan dess: Hotel Vermont 609 med popschlagers översatta från portugisiska, och bossa nova-plattan Sambou Sambou på originalspråk. Vinden är hämtad från det förstnämnda av de två albumen.

När hon åkte till Brasilien första gången lämnade hon den gråa vintern bakom sig och upptäckte ett land som ”fullkomligt sprudlar av liv”, som hon själv beskrivit det. Hon kom också till en personlig insikt om varför svensk musik låter som den gör: ”Brasiliansk musik är full av slagverk och rytmer, det är mycket liv, ungefär som i regnskogen. I Sverige har vi tallskog och mossa. Karga ytor som ger väldigt tydliga associationer till musiken.”

Text: Anna Hedelius


Medverkande

 

Lisa Nilsson utbildade sig från början till yrkesdansare, debuterade som artist 1989 och fick sitt stora genombrott 1992 med albumet Himlen runt hörnet. Hon har släppt elva soloalbum och gästat flera andra artister, däribland Blacknuss, Peter LeMarc, Monserrat Caballé och Mauro Scocco. Hon har också medverkat på hyllningsskivor till Sonja Åkesson, Cornelis Vreeswijk och Ted Gärdestad.

Under senare delen av 1990-talet började hon skriva och producera sin egen musik och breddade sitt artisteri med influenser från jazz och brasiliansk musik. En inspelning med jazzbasisten Niels Henning Ørstedt Pedersen och medverkan i jazzfilmen Between a Smile and a Tear är två av de samarbeten och turnéer med några av världens främsta jazzmusiker som följde.

Hon har under åren även ägnat sig åt skådespeleri och dans, däribland bejublade huvudroller på Stockholms Stadsteater i musikalerna Next to Normal och Chicago samt roller i flera spelfilmer. Hon nominerades till flera priser för sin insats i den danska långfilmen Gud taler ud. Hon har vunnit flera priser och utmärkelser, däribland fyra Grammisar, medaljen Litteris et Artibus samt Karamelodiktstipendiet.

Mattias Torell är en av Sveriges mest rutinerade gitarrister med gedigen erfarenhet såväl som studiomusiker som av konsertframträdanden både i Sverige och utomlands. Han har spelat med flera av landets största artister, däribland Lisa Nilsson, Eric Gadd, Caroline af Ugglas och Eagle Eye Cherry.

Under 1990-talet deltog han i musikerkollektivet Blacknuss tillsammans med bland andra trummisen Martin Jonsson, pianisten Esbjörn Svensson och basisten Christian Falk. Gruppen hade rötter i den anrika jazzklubben Fasching i Stockholm.

Mattias har även medverkat i flera uppsättningar på Stockholms Stadsteater, bland annat som kapellmästare på exempelvis Djungelboken och De tre musketörerna.

Alla konserter på Berwaldhallen Play är gratis, ingen biljett krävs, oavsett vad som anges på annat ställe.