Mozart i händerna på Maxim Emelyanychev
Radiosymfonikernas blivande förste gästdirigent presenterar sig för Berwaldhallens publik som solist i Mozarts ljusa 23:e pianokonsert. Efter paus tar Emelyanychev plats på podiet och leder orkestern i Rimskij-Korsakovs färgrika sagosvit, Scheherazade.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Stanna kvar och lyssna på bonuskonserten efter det ordinarie programmet med Mozarts eget favoritverk!
Lär känna Maxim Emelyanychev, se intervjun på Berwaldhallen Play.
Konserten sänds på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2 fredag 10 maj kl 19:03.
Maxim Emelyanychev. Lägg namnet på minnet. Denne 36-årige ryss är Radiosymfonikernas blivande förste gästdirigent, en roll som Klaus Mäkelä tidigare hade. Vad kan vi då förvänta oss av denna dirigent som vi kommer att se en hel del av framöver? Om man ska tro brittisk press för fyra år sedan, när Emelyanychev hade tillträtt som chefsdirigent för Skotska kammarorkestern, så kommer vi att möta ett närmast explosivt energiknippe. Samstämmigt talades om honom som en person att bli glad av, oavsett om du sitter i publiken eller spelar i orkestern. Eller som det formulerades i The Times: ”Nu får skottarna spänna fast säkerhetsbältena!”
Maxim Emelyanychev har ända sedan studietiden ägnat sig mycket åt den tidiga musiken – inte den vanligaste inriktningen för en världsdirigent. Sedan 2013 är han ledare för ensemblen Il Pomo d’Oro, och han har vid flera tillfällen samarbetat med Orchestra of the Age of Enlightment. Båda tillhör det internationella toppskiktet inom rörelsen för tidig musik, där stort fokus ligger på uppförandepraxis: Hur spelade man då, på vilka slags instrument, och vad var musikens villkor? Detta utgår man ifrån och tar med sig till konsertscenerna i vår egen tid – ett slags musikhistorieforskning i praktiken.
En aspekt som Maxim Emelyanychev själv sagt att han tycker om med hur musiken fungerade i äldre tider är att gränserna mellan tonsättare, instrumentalist och dirigent inte var lika strikta; det var helt enkelt vanligare med en slags musikalisk multitasking. Helt i linje med det tänkandet är Emelyanychev också en strålande instrumentalist: förutom piano och cembalo är han också mycket skicklig på sinka, ett blåsinstrument med storhetstid under renässansen. När han nu inleder konserten i Berwaldhallen med Mozarts pianokonsert nr 23 är det därför ingen tillfällighet att Emelyanychev samtidigt agerar både pianosolist och dirigent, precis som ofta var brukligt på Mozarts tid.
Efter paus byter konserten ansikte. Vi förflyttas till det sena 1880-talet och träder rakt in i den magnifika ryska orkestertraditionen med Rimskij-Korsakovs orkestersvit Scheherazade. Det här är orkestervirtuoseri av bästa märke med bländande och färgrik instrumentation. Därtill får vi nästan en violinkonsert inuti verket: ett rikt utbroderat solotema för violin som återkommer genom hela sviten, och som spelas av konsertmästare Solenne Païdassi.
Självklart behärskar Maxim Emelyanychev även denna repertoar, om nu någon trodde något annat. Så har han också haft en perfekt läromästare till detta under studieåren vid musikkonservatoriet i Moskva, Gennady Rozhdestvensky. För stockholmspubliken är det nog ett välbekant namn, han var ju chefsdirigent för Kungliga Filharmonikerna i två omgångar under 1970- och 1990-talet.
Till sist. Man kommer inte ifrån den där frågan som skaver: Vår nye förste gästdirigent är ju ryss, hur ska man tänka kring det i dessa dagar? Maxim Emelyanychev var tidigt ute med att ge sin syn på kriget. I ett uttalande i brittisk media redan i början av mars 2022 påminde han om att han är musiker och inte politiker, men att han inte kan tiga still: ”Jag motsätter mig kriget i Ukraina och tycker att det är plågsamt att bevittna de händelser som vi ser dagligen.”
Text: Christina Hedlund
BONUSKONSERT: MOZARTS FAVORITVERK MED EMELYANYCHEV
Stanna kvar och njut av denna extrakonsert som börjar en kort stund efter det ordinarie programmet.
Under en särskilt produktiv treårsperiod 1784–86 skrev Mozart tolv pianokonserter. En av dessa är A-durkonserten nr 23 i huvudprogrammet. På bara ett par dagar våren 1784 skakade Mozart ur sig ett kammarstycke för klaver och fyra blåsare i tre variationsrika satser. Pianostämman är ofta, men inte alltid, solistisk, och även blåsarna får gott om tillfällen att ta plats i rampljuset.
Medverkande:
Maxim Emelyanychev, hammarflygel
Bengt Rosengren, oboe
Niklas Andersson, klarinett
Henrik Blixt, fagott
Hans Larsson, horn
Program:
WOLFGANG AMADEUS MOZART: Kvintett för piano och blåsare K. 452, 25 min
I.Largo – Allegro moderato
II.Larghetto
III. Rondo: Allegretto