Mendelssohns Lobgesang

Västerås Sinfonietta och Radiokören

Västerås Sinfonietta är en av Sveriges äldsta orkestrar med anor från 1883, som än idag fortsätter att arbeta för variation, tradition och innovation. Tillsammans med Simon Crawford-Phillips, orkesterns chefsdirigent sedan 2017, utvecklas Västerås Sinfonietta ständigt konstnärligt, och arbetar för ett blomstrande och levande musikliv, Med sina 33 musiker låter sinfoniettan sin publik möta både de klassiska mästarna och dagens nya stjärnor. Radiokören och Västerås Sinfonietta har tidigare gjort flera kritikerrosade musikaliska samarbeten, och nu möts de i Felix Mendelssohns Symfoni nr 2 ”Lobgesang”.

Till minnet av Gutenbergs konst

1840 fick Mendelssohn beställning på ett verk för att fira 400-års minnet av boktryckarkonsten, Gutenbergs revolutionerande uppfinning att gjuta typer med bokstäver som kunde sättas samman, bestrykas med en blandning av sot och linolja och i tryckpressen skapa hela boksidor på en gång. På 1400-talet tog det ungefär tre år att handkopiera ett exemplar av Bibeln, på samma tid kunde Gutenberg färdigställa en utgåva på hela 180 exemplar. Snart började böcker inom många olika ämnen spridas, och de kunskaper och insikter som allt fler kunde ta del av förändrade människans sätt att se på världen, och blev grundstenen i den vetenskapliga revolutionen och upplysningen.

Med inspiration från Bach och Beethoven

Den inledande Sinfonian för orkester består av tre delar; ett storslaget Maestoso, följt av lyriskt dansanta Allegretto un poco agitato och ett högstämt Adagio religioso. Ungefär mitt i symfonin återkommer det majestätiska temat från inledningen, nu med kören som med full kraft sjunger med text ur den jublande Psaltarpsalm 150: Alles was Odem hat Lobe den Herrn (Allt vad som anda har, lova Herren).

Symfonin inleds med ett kärnfullt musikaliskt motto som kan anas under hela verket, bland annat i en avancerad fuga, där temat vandrar mellan stämmorna och i intrikata flätningar skapar harmoniken. Ända sedan Bachs dagar har fugan ansetts som den högsta formen av musikaliskt skapande, och för Mendelssohn som var en stor Bachbeundrare hade fugan en självklar plats i hyllningssymfonin. Beethoven var också en stor förebild för Mendelssohn, och dennes nionde symfoni som inleds med flera instrumentala satser och når sin kulmen med kör och solister mot slutet stod som modell för Mendelssohns andra.

Text: Boel Adler

Lär dig mer om Felix och hans syster Fanny Mendelssohn