Mahlers Uppståndelsesymfoni
När våren och naturen återuppstår efter vintern fylls Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen av Gustav Mahlers andra symfoni (eller Uppståndelsesymfonin som den ofta kallas) som genom fem satser tar med lyssnaren på en resa genom mörker och ljus, livet och döden, kärlek och sorg. Daniel Harding, i sin nästsista konsert som chefsdirigent, leder Radiosymfonikerna, de spanska körerna Orféo Català och Cor de Cambra del Palau de la Música Catalana, svenska sopranen Johanna Wallroth och den franska alten Avery Amereau i Mahlers omvälvande verk.
Uppståndelse i fem satser
Våren 1888 påbörjade Mahler arbetet med det som skulle bli till första satsen i den andra symfonin. Sensommaren samma år låg satsen klar. Mahler kallade stycket Todtenfeier (Begravningsrit) och förklarade att musiken representerade begravningen av hjälten i hans första symfoni.
Ytterligare fem år hann förflyta innan han 1893 på nytt tog upp arbetet med andra symfonin. Samma sommar var han sysselsatt med tonsättningen av några visor från sångsamlingen Des Knaben Wunderhorn. Han tonsatte sången Den helige Antonius predikan för fiskarna för sång och piano och skrev en version för orkester, som kom att bilda grunden till tredje satsens scherzo. Även den fjärde satsen, Urlicht, tillkom, med text från en annan visa i Wunderhornsamlingen. Han skrev också andra satsens andante.
Men finalsatsen beredde Mahler problem. Han hade länge funderat på att ha med en kör i finalen, men var rädd för att det skulle uppfattas som en billig imitation av Beethovens nionde symfoni. Enligt Mahler själv kom den förlösande inspirationen till honom på ett oväntat sätt: På våren 1894 bevistade han en minnesgudstjänst för dirigenten Hans von Bülow, när en barnkör på orgelläktaren stämde upp i Friedrich Gottlieb Klopstocks uppståndelsekoral. ”Det var som om jag träffats av blixten …”, skrev han senare i ett brev, ”…allt stod plötsligt helt klart för mig.” Till finalsatsen tonsatte Mahler två strofer från Klopstock, och lade dessutom själv till egna verser.
Ambivalent till programmusik
Den andra symfonin komponerades i en tid då symfonins form diskuterades intensivt. Inte minst tvistade man om programmusikens vara eller icke-vara. Skulle en symfoni innehålla absolut musik, eller behövde den symbolisera något utommusikaliskt? Själv hade Mahler ett minst sagt ambivalent förhållande till programmusiken. Inte sällan författade han program till sina verk, bara för att sedan dra tillbaka dem, något som också var fallet med den andra symfonin.
Anledningen till Mahlers kluvenhet var inte minst rädslan för att uttalade program skulle skapa förutfattade meningar hos publiken. I stället, menade han, borde åhörarna vara fria att bilda sig en egen uppfattning om musiken.
Med Mahlers egna ord
Trots Mahlers vankelmod inför programmen kan det vara intressant att ta del av hans tankar om sin symfoni. Nedanstående program är en förkortad version av en programförklaring som Mahler författade till ett uppförande i Dresden 1901:
”I den första satsen står vi vid en älskad människas kista. Vad är det här livet – och den här döden? Finns det ett liv efter detta? Är allt bara en förvirrad dröm, eller har livet och döden en mening? Om vi ska leva vidare behöver vi få svar på den frågan.
Andantet beskriver ett lyckligt ögonblick i den älskade avlidnes liv, och en vemodig erinran om hans ungdom och förlorade oskuld.
Den tredje satsen är fylld av meningslöshet och förtvivlan, där tillvaron ter sig som en mardröm, vilket får honom att skrika rakt ut i sin förtvivlan.
Den fjärde satsen representerar tidpunkten då barnatrons rörande stämma ljuder i hans öra. I finalen, slutligen, står människan inför domedagen.
Domedagsbasunen hörs, apokalypsens trumpeter kallar varje kropp och själ. I tystnaden förnimmer vi sången från en näktergal. som ett sista eko av jordiskt liv. Ömsint ljuder då tonerna från en kör av helgon och himmelska härskaror: ”Återuppstå, ja återuppstå skall du!”. Då nås vi av Guds nåd. Det finns inget straff och ingen belöning! En allsmäktig känsla av kärlek uppfyller oss med välsignad insikt och närvaro!”
Text: Axel Lindhe
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.
Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.
Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.
År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.
Den svenska sopranen Johanna Wallroth utbildade sig först till dansare på Kungliga Svenska Balettskolan, men kom senare att fokusera på röststudier och tog examen från Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien. Wallroth blev internationellt känd när hon vann första pris i den prestigefyllda Mirjam Helin International Singing Competition 2019 och två år senare mottog det eftertraktade Birgit Nilsson-stipendiet. Som Klassiska artisten i P2 säsongerna 2022/2023 och 2023/2024 medverkade Wallroth i ett flertal konserter med Sveriges Radios Symfoniorkester i en bred repertoar, från Alban Bergs Sju tidiga sånger med chefsdirigent Daniel Harding till Mozart-arior med Martin Fröst och Franz Schuberts Mässa Ess-dur med András Schiff.
Säsongen 2023/2024 innefattade för Wallroth bland annat även en Europaturné med Mahlers fjärde symfoni tillsammans med Klaus Mäkelä och Oslo-Filharmonien, och Mahlers åttonde symfoni i debuten med Orchestre de Paris under ledning av Daniel Harding. Med Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester har hon tidigare turnerat med Mahlers fjärde symfoni. Säsongen innebar även debuter med DR-Symfoniorkestret i Debussys La demoiselle elué under ledning av Barbara Hannigan samt scendebuter på både Opéra de Rouen och Glyndebourne. Från och med hösten 2023 är Wallroth en del av BBC Radio 3 New Generation Artist Scheme.
Säsongerna 2020/2021 och 2021/2022 framträdde Wallroth på Wiener Staatsoper, bland annat som Barbarina i en livestreamad föreställning av Figaros bröllop under chefsdirigent Philippe Jordan, samt som Giannetta i Kärleksdrycken, En röst från himlen i Don Carlos och Ida i Läderlappen, samtliga under ledning av Bertrand de Billy. Säsongen 2022/2023 debuterade hon på Drottningholmsteatern under teaterns operafestival, som Leocasta i Vivaldis Il Giustino under George Petrou. Samma säsong debuterade hon på Opernhaus Zürich i en balettuppsättning koreograferad av Christian Spück efter Monteverdis madrigaler med dirigenten Christoph Koncz.
Musiken
I. Allegro maestoso
II. Andante moderato
III. In ruhig fliessender Bewegung
IV. Urlicht (Primeval Light)
V. Im Tempo des Scherzo
Ungefärlig konsertlängd: 1 timme 30 minuter utan paus
Lyssna på Mästerverken i P2:
Biljetter
Ingår i följande konsertserier:
Fler konserter
Sing-along för stora och små
Stäm upp i kända och omtyckta barnvisor tillsammans med barn från Sollentuna Musikklasser och allsångsledare Johan Pejler.
SCORE
10 års-jubileum för spelmusikkonserten SCORE i Berwaldhallen med Orvar Säfström, Alexander Hanson och Sabina Zweiacker.
Mahlers etta med Blomstedt
Hedersdirigent Herbert Blomstedt gästar Berwaldhallen och Sveriges Radios Symfoniorkester med Mahlers första symfoni och Berwalds Symfoni nr 4.