arrow

Christian Lindberg möter Arméns musikkår

Världskände dirigenten Christian Lindberg leder Arméns musikkår i en utforskning av Paul Hindemiths musik.

Hindemith var en av de främsta tyska kompositörerna under 1900-talets första hälft och en ledande musikteoretiker. Programmet innehåller hans folkmusikinspirerade verk Konzertmusik für Blasorchester och hans mästerverk Symfonisk metamorfos över temata av Carl Maria von Weber.
Dessutom får vi höra Lindberg som trombonsolist i det virtuosa verket Night at the opera.

Biljetter

Medverkande

 

Christian Lindberg är känd världen över, både som dirigent och trombonist. I september 2015 blev Lindberg framröstad som ’Greatest Brass Player in History’ av världens största klassiska radiostation Classic-FM, och den 1 april 2016 tilldelades han ’International Classical Music Award’. Vid sidan av sin trombonkarriär har han även sedan år 2000 varit verksam som dirigent. År 2016 skrev Lindberg kontrakt som chefsdirigent med sin fjärde orkester, Israel NK Orchestra.

Arméns musikkår är Försvarsmaktens största orkester. Musikkåren består av 53 heltidsanställda musiker jämte ledning. Kåren är stationerad i egna lokaler i Sollentuna.

Arméns musikkårs storlek samt dess genrebredd gör att kåren kan hantera ett stort antal spelningar. Totalt genomförs över 250 framträdanden varje år.

Kårens huvuduppdrag är att förse statsceremonielet med musik. I statsceremonielet ingår vaktparader vid Stockholms slott, statsbesök, audienser och kungliga högtider för hovstaterna och regeringen. Kåren spelar även vid landets förband och genomför militära musikuppdrag, till exempel i samband med Försvarsmaktens utlandsmissioner i Kosovo och i Afghanistan.

På den internationella scenen har Arméns musikkår bland annat deltagit vid tattooer och musikfestivaler i Finland, Tyskland, Norge, Danmark, Frankrike och Schweiz. I övrigt bedriver Arméns musikkår en välbesökt konsertverksamhet som är öppen för allmänheten. Repertoaren rymmer både konst- och populärmusik, från barock till nutid.

Musiken

Ungefärliga tider

Att lyssna på Short Ride in a Fast Machine är en sprudlande och glädjefull upplevelse. Under verkets fyra minuter kastas orkestern runt i en virvlande, hämningslös färd, pådriven av hetsande slagverk. Tonspråket är tonalt, delvis bekant, men inte så enkelt och förutsägbart som det först kan verka. Till exempel förekommer ingen egentlig melodi i verket och musiken drivs framåt av stadigt pulserande, rytmiserade klanger. Den ständigt underliggande rytmen, som ett envist ostinato, är typisk för Adams verk liksom annan minimalistisk musik. Han betonar själv i en kommentar att han vill ”uppleva den fundamentala pulsen” i sin musik.

När det gäller harmoniken brukar musikstycken traditionellt organiseras i fraser som separeras av kadenser, specifika och förutsägbara ackordföljder. Men i stället för att leda musiken vidare med denna typ av harmoniska upplösningar byter eller lägger Adams till toner successivt i en modal skala som han plötsligt ändrar; musiken passerar en ”port” till en ny harmonisk sektion, en teknik som kallas just ”gating”. Denna avsaknad av traditionella kadenser upplevs av lyssnaren som en evig rörelse utan vila och genomsyrar hela verket ända till slutet, då Adams får stopp på maskinen med dess enda kadens.

Verket skrevs på beställning till Great Woods Festival i Massachusetts och uruppfördes av Pittsburgh Symphony Orchestra 1986. Det är i dag något av en modern klassiker som öppningsnummer på ett konsertprogram.

Text: Andreas Konvicka

Ungefärlig konsertlängd 1 tim 40 min (inkl paus)

Extern arrangör: Arméns musikkår