arrow

JOHAN DALENE I MENDELSSOHNS VIOLINKONSERT

Richard Strauss Metamorfoser är – som titeln anger – ett verk som ständigt förändras. I den suggestiva klangvärlden hörs efterkrigstidens kärvhet liksom spår av Beethovens dramatiska tredje symfoni, Eroica. Lika emotionellt medryckande är Felix Mendelssohns violinkonsert, skriven 100 år före Metamorfoser och här tolkad av det unga stjärnskottet Johan Dalene. Konsertmästare Malin Broman leder Radiosymfonikerna genom en konsert genomsyrad av kraftfulla känslor.

Konserten sänds på Valborgsmässoafton, 30 april kl 19:00 på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2.

”Jag skulle vilja skriva en konsert för dig i vinter. I mitt huvud surrar en i e-moll, vars början inte lämnar mig någon ro.” Så skrev en 29-årig Felix Mendelssohn i ett brev till ungdomsvännen och violinisten Ferdinand David sommaren 1838. Men det skulle dröja ytterligare sex år innan verket låg färdigt, och först i mars 1845 fick konserten ett bejublat uruppförande i Leipzig med Ferdinand David som solist.

Än idag är Mendelssohns briljanta och smäktande stycke en av de mest älskade violinkonserterna världen över och det är verkligen inte svårt att förstå varför. I sitt verk lyckades den tyske tonsättaren inbegripa det mesta. Musiken flödar över av andlöst vackra och lyriska melodier, men här hörs även rytmisk lekfullhet och virtuost halsbrytande passager som sätter solisten på tuffa prov.

Violinisten Johan Dalene är trots sin unga ålder – han fyller 21 i år – redan mitt uppe i en strålande internationell karriär och han har vunnit första pris vid närmare tio internationella tävlingar. Radiosymfonikernas konsertmästare Malin Broman har tidigare gjort uppmärksammade framföranden av Mendelssohns musik i Berwaldhallen. Efter en konsert med hans första symfoni skrev Dagens Nyheters recensent Martin Nyström att Broman och orkestern fick musiken ”att lätta från marken och virvla fram med bibehållet behag.”

Etthundra år efter att Mendelssohns konsert uppförts i Leipzig, lade den då 80-årige Richard Strauss sista handen vid sitt verk Metamorfoser. Bakom sig hade han en lång, lysande karriär som dirigent och tonsättare, men fortfarande på ålderns höst var skaparkraften obruten. Under de sista åren av sitt liv skrev han flera verk som räknas till de yppersta i hans produktion, däribland sångerna Vier Letzte Lieder och Metamorfoser för 23 solostråkar.

Vid tiden för komponerandet var Strauss sysselsatt med att läsa Goethes samlade verk och det var förmodligen via den tyske författaren som han hittade titeln för sitt eget verk. Goethe använde termen Metamorphosen för att illustrera människans andliga utveckling och i flera av hans sena dikter förekommer termen i titlarna. Men framför allt är Metamorfoser gripande sorgemusik. Med sin makalösa skicklighet som tonsättare använder Strauss på ett innovativt sätt orkesterns stråkar för att uttrycka sin bedrövelse över den förstörelse som andra världskrigets bombningar förorsakat. Den av honom själv så högt skattade tyska kulturvärld som han själv var en del av, låg nu i krigets slutskede i ruiner.

Axel Lindhe


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2020/2021

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en internationellt efterfrågad solist med gästspel hos bland andra Academy of St Martin in the Fields, BBC Scottish Symphony Orchestra, Sjællands Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker. Mellan åren 2015 och 2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae och hon efterträdde hösten 2019 Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens kammarorkester. Hon har även verkat som solist/musikalisk ledare vid konserter med Tapiola Sinfonietta, Scottish Ensemble, Nordic Chamber Orchestra, Västerås Sinfonietta, Trondheim Soloists, Lapland Chamber Orchestra och australiska ACO Collective.

Broman har de senaste åren uruppfört violinkonserter av Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort fler än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert för violin och piano med Musica Vitae och Simon Crawford-Phillips Grammynominerades 2019. Hon har även gjort ett antal inspelningar med sin hyllade ensemble Kungsbacka Pianotrio, som gett mer än 700 konserter världen över och grundat Change Music Festival.

Bland Malin Bromans senaste inspelningar kan nämnas ett album med musik av Laura Netzel, samt en inspelning med Mellersta Österbottens kammarorkester, Stockholm Diary, med verk av bland annat Salonen och Stravinsky. Våren 2020 gjorde hon i form av programkonceptet Malin Broman x 8 en uppmärksammad filmad inspelning där hon spelar samtliga åtta stämmor i Felix Mendelssohns stråkoktett. Stycket kräver normalt åtta musiker, men i filmen spelar Malin Broman alltså fyra fioler, två altfioler och två celli. Hon har sedan följt upp denna filmade inspelning med två ytterligare enligt liknande koncept, A Room of One´s Own to Malin Broman x 8 by Britta Byström, samt en inspelning tillsammans med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.

Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungl. Musikaliska akademien. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Våren 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Hösten 2023 mottog hon ett stipendium om 100.000 kr från stiftelsen Klockrosen, grundad av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.

22-årige svensk-norske violinisten Johan Dalene har redan gjort stort intryck på de internationella scenerna. Han framträder regelbundet med ledande orkestrar och i berömda konserthus såväl hemmavid som utomlands. Hans sätt att ”få sin Stradivarius att sjunga mästerligt” (Le Monde), kombinerat med uppfriskande, ärlig musikalitet och förmågan att engagera både medmusiker och publik, har gett honom många beundrare. Detta bekräftades ytterligare då han 2019 blev förstapristagare i den prestigefyllda Carl Nielsen tävlingen samt vinnare av Den Norske Solistpris.

Säsongen 2021/22 var Johan utvald till Rising Star artist av European Concert Hall Organisation (ECHO) och gav under denna period recitaler i många av Europas mest prestigefyllda konsertsalar såsom Wiener Konzerthaus, Het Concertgebouw i Amsterdam, L’auditori i Barcelona, Elbphilharmonie i Hamburg och Cité de la Musique i Paris.

Under perioden 2019-22 är Johan New Generation Artist på BBC Radio 3, vilket innebär framträdanden i recitaler, kammarmusikkonserter och som solist med samtliga BBC orkestrar. Allt spelas in och sänds på BBC Radio 3.

Dalene började spela fiol när han var fyra år och debuterade tre år senare med Norrköpings Symfoniorkester. Sommaren 2016 var han Student in Residence på Verbier Festival i Schweiz (där han även debuterade som festivalartist 2021) och som sextonåring upptogs han i det norska mentorprogrammet Crescendo. Där har han haft ett nära samarbete med sina mentorer Janine Jansen, Leif Ove Andsnes och Gidon Kremer. Andsnes bjöd in Johan både 2018 och 2021 som artist till Rosendal Kammarmusikfestival och de har även spelat ett flertal gånger tillsammans vid Festspillene i Bergen.

Säsongen 2020/21 var Johan utnämnd till Klassiska artisten i Sveriges Radio P2 och Berwaldhallen, vilket innebar ett flertal konserter som solist med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören samt recitaler och kammarmusikkonserter som sändes i Sveriges Radio, inklusive uruppföranden av Molly Kien och Daniel Nelson.

Johan Dalene studerar för Per Enoksson, professor vid Kungliga Musikhögskolan avdelning Edsberg, samt tar även lektioner för Janine Jansen. Han har medverkat på masterclasses för ett antal välrenommerade lärare såsom Miriam Fried, Dora Schwarzberg, Pamela Frank, Gerhard Schulz och Henning Kraggerud. Johan har erhållit ett flertal stipendier, bland annat Dronning Ingrids Hæderslegat, Håkan Mogrens stipendium, Gemzéus stora musikstipendium, Anders Wall Giresta-stipendium, G.T Bäckmans kulturstipendium, Norrköpings kommuns kulturstipendium, Rolf Wirténs kulturpris, Broocmanpriset och Equinors klassiska musikstipendium.  Han spelar på en Stradivarius violin från 1736, generöst utlånad av Anders Sveaas’ Almennyttige Fond.

Musiken

Ungefärliga tider

Felix Mendelssohn var nog från början, i linje med sitt förnamn, verkligen bland de lyckligaste av romantiker. Född med guldsked i mun, son till en rik bankir och sonson till en berömd filosof. En omgivning av världslig elegans, kärleksfullhet, förbehållslös uppmuntran och intellektuell stimulans. Han kom att få några av musikvärldens viktigaste jobb, gjorde massor för att återupprätta Johann Sebastian Bachs status, lyfte musikpedagogiken till nya höjder, liksom orkester- och körstandarden där han var verksam. Han skrev naturligtvis därtill en stor mängd odödlig musik. Och så dog han plötsligt, tre månader innan han skulle ha fyllt 39 år. Den älskade systern Fannys död kort dessförinnan kan möjligen ha påskyndat hans eget frånfälle.

Konserten i e-moll har kallats världens mest populära violinkonsert, hur man nu avgör det. Kanske kan man säga att den i unik grad omhuldas i alla tänkbara musikaliska kretsar, från stjärnsolister till forskare. Den skrevs till en för Mendelssohn mycket viktig och kär barndomsvän, den världsberömda virtuosen Ferdinand David, märkligt nog född i samma hus i Hamburg som tonsättaren. Mendelssohn kunde med tiden utse honom till konsertmästare i den minst sagt anrika Gewandhausorkestern i Leipzig, som han ledde. David blev givetvis glad över vännens per brev uttalade önskan att skriva en konsert för honom, men han fick vänta rätt länge på resultatet och tvingades ibland påminna om löftet. Ovanligt nog då det gällde den snabbskrivande Mendelssohn, som ofta beskyllts för att ha för lätt för sig. I sex år från och med 1838 ägnade han sig åt konserten från och till. Den fullbordades i Frankfurt 1844 och uruppförde av herrarna i Leipzig på våren följande år. En ögonblicklig succé som hållit i sig.

Konserten får sägas vara mer ”violinistisk” än exempelvis Beethovens och Brahms violinkonserter, men står samtidigt långt ifrån ett ytligt effektsökande. Den är lika mycket klassisk som romantisk, just som Mendelssohn själv. De tre satserna är på traditionellt vis var sin egen enhet, men de spelas utan avbrott. Ingen helt vanlig modell på sin tid, men det gällde väl att inte bryta förtrollningen.

Gunnar Lanzky-Otto

På ålderns höst skrev Strauss flera verk som räknas till hans förnämsta, som Vier Letzte Lieder, Oboekonserten och Metamorfoser. Eftervärlden har spekulerat i varför Strauss valde titeln Metamorfoser, men en trolig förklaring är att han hämtade termen från Goethe, som använde termen i sina växtteorier, i sina dikter och i sina tankar om människans andliga utveckling.

Däremot kan vi inte veta om Strauss med Metamorfoser avsåg mänsklig utveckling, eller om titeln anspelar på omvandlingar i musikalisk bemärkelse – som exempelvis hos Beethoven där ett enda tema ofta genomgår en musikalisk ”metamorfos”. Hur som helst står sig Strauss vemodiga musik på egna ben, som absolut musik. Strauss spinner skickligt en kromatisk väv, där olika teman flätas in i varandra i en intrikat kontrapunkt, vilket ger musiken en utsökt täthet. Ett motiv bär på släktskap med Beethovens femte symfoni, ett annat påminner om sorgmarschen i Eroicasymfonin, och i slutet låter Strauss celli och basar imitera Eroica-temat. I partituret tillfogade han här beteckningen ”In memoriam!”

Strauss avslöjade aldrig vems minne han åsyftade i sin tillägnan, men sannolikt är Metamorfoser en klagosång över en värld – den tyska kulturen –  som vid andra världskrigets slut låg slagen i spillror. I krigets slutskede förstördes många av Tysklands operahus där han själv hade verkat som dirigent och där hans operor hade haft sina premiärer. Några dagar efter att han lagt sista handen vid partituret, i april 1945, skrev Strauss i sin dagbok: ”Den mest fruktansvärda perioden i mänsklighetens historia har nått sin ände, det tolvåriga styret av bestialitet, okunnighet och antikultur under de största brottslingarna, under vilka Tysklands 2000 år av kulturell utveckling mötte sin undergång.”

Axel Lindhe

Ungefärlig konsertlängd: 50 min