Ett jublande sekel med Radiokören
Radiokören fyller 100 år under 2025 vilket kommer att uppmärksammas i flera konserter under säsongen. Firandet inleds med denna konsert där chefsdirigent Kaspars Putniņš leder kören i ett sakralt program som visar ensemblens stilistiska bredd: från Johann Sebastian Bachs Magnificat till Arvo Pärts Te deum.
Plats: Kungsholms kyrka
I 1960-talets Sovjet betraktades ett sjunget ”Credo in unum Dominum Iesum Christum” – jag tror på en enda Herre, Jesus Kristus – som en attack på kommunistregimen. Med sitt verk Credo från 1968 gjorde Arvo Pärt sig mer eller mindre omöjlig i det sovjetiska Estlands musiketablissemang, det var helt enkelt inte i enlighet med officiell ideologi. Pärt ansåg dessutom sin kompositionsteknik meningslös och tystnade; på åtta år skrev han nästan ingenting alls. Han fortsatte likväl sin musikaliska och andliga resa. Han sökte sig till gregoriansk sång och medeltida kyrkomusik, möten som skulle bli avgörande för hans fortsatta musikskapande. Andligen landade han så småningom i den ortodoxa kyrkan och musikaliskt i det som han kallar Tintinnabulism av latinets tintinnabuli – ”små klockor”.
Sedan dess ägnar sig Pärt nästan uteslutande åt att skriva sakral musik. När han väl började komponera igen hade han totalt bytt musikalisk inriktning. I sin nya stil arbetar han med ett mycket litet och begränsat musikaliskt material som till stor del bygger på enkla treklanger, men i komplicerade rytmiska mönster. Vi urskiljer dem i Te Deum med text från den Ambrosianska hymnen, den som biskop Ambrosius av Milano enligt legenden utbrast i på gudomlig ingivelse då han på påskdagen år 387 döpte Augustinus, som genast sjöng med. Pärt var fascinerad och djupt påverkad av scenen med två av västerlandets kultur- och kristendomsgiganter som fulla av glädje och inspiration brast ut i sång.
Te Deum är skrivet för tre körer – damkör, manskör och blandad kör – preparerat piano, stråkar och vindharpa. Det sistnämnda är ett instrument vars strängar vibrerar när vinden passerar genom det. Vindharpans två toner ligger som en bordun genom hela stycket och har liknats vid en klang av evigheten. Över den ljuder treklanger i D-dur, som ibland växlar till d-moll, upprepade fraser och variationer av små teman i en musik som är inåtvänd men samtidigt extatisk.
För Johann Sebastian Bach var adventstiden och fastan något av ett välkommet andrum då han som kyrkomusiker i Leipzig inte avkrävdes en nyskriven kantat varje söndag. Det gavs också i större utsträckning tid och möjlighet att repetera. Alltså passade Bach med glädje på att komponera verk i andra, större format, som 1723 då han uruppförde inte mindre än två nyskrivna verk på juldagen: Ett Sanctus för kör och orkester och Magnificat med text från Lukasevangeliet, Marias lovsång till den havande Elisabet som väntar det barn som vi känner som Johannes döparen. Komponerat för fem solister, kör och en rejält tilltagen ensemble var verket det dittills mest avancerade som Bach hade skrivit för att uppföras i Leipzig.
Det ursprungliga Magnificat i Ess-dur utgjordes av tolv satser, kompletterade med ytterligare fyra för att knyta verket närmare julen. Senare reviderade Bach verket, tog bort julsatserna, ändrade instrumenteringen och ändrade tonarten till D-dur, evighetens tonart, som också klingade bättre i stråket och trumpeterna.
Text: Karin Ekedahl
Ingen biljettförsäljning sker på plats, men du kan köpa din digitala biljett fram till konsertstart.
Medverkande
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.
Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.
Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.
Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.
Sopranen Susanna Stern avslutade säsongen 2023–2024 på GöteborgsOperan som Donna Anna i Mozarts Don Giovanni. Säsongen innan sjöng hon La grande vestale i Kamraternas uppsättning av Gaspare Spontinis La vestale och Ceres i Joseph Martin Kraus Proserpin under Confidencens operafestival.
Stern har sjungit titelrollen i Benjamin Staerns opera Snödrottningen på Kungliga Operan och på Malmö Opera. Hon har sjungit Kvinnan i Piteå Kammaroperas uppsättning av Karólína Eiríksdótters BLY. I Malmö har hon även sjungit bland annat Helma i Hans Gefors Parken och Julia Pastrana i Philip Glass Circus Days and Nights. På Folkoperan i Stockholm har hon sjungit sopranpartiet i en scenisk uppsättning av Haydns Skapelsen.
På Susanna Sterns konsertrepertoar finns stora verk som Händels Messias, Mozarts Requiem, Johannes Brahms Ein deutsches Requiem och Vivaldis Gloria. Hon debuterade redan under studietiden som Ännchen i Carl Maria von Webers Friskytten. På Drottningholms slottsteater sjöng hon bland annat Zerlina i Mozarts Don Giovanni i en SVT-sänd uppsättning 2010. Hon har mottagit flera stipendier, bland annat 2008 års Jenny Lind-stipendium.
Sopranen och hovsångerskan Elin Rombo rolldebuterade säsongen 2023–2024 som Gilda i Giuseppe Verdis Rigoletto på Kungliga Operan och som Klärchen i operetten Hotell Vita Hästen på Folkoperan. Säsongen innan rolldebuterade hon som Violetta i Verdis La traviata och som Titania i Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm.
På Kungliga Operans scen har Rombo sjungit en rad olika roller, däribland Cunegonde i Leonard Bernsteins Candide, Régine Saint Laurent i Rufus Wainwrights Prima Donna och Agnès i George Benjamins Written on Skin. Hon har gästat Paris nationalopera som Anicia Eritea i Francesco Cavallis Eliogabalo och Berlins statsopera som Nattens drottning i Mozarts Trollflöjten. På Malmö Opera har hon bland annat sjungit Hittebarnet i Catharina Backmans På andra sidan havet och Robert Lax i urpremiären av Philip Glass Circus Days and Nights.
Som konsertsångerska har Elin Rombo framträtt med flera av världens mest framstående orkestrar, i exempelvis Johannes Brahms Ein deutsches Requiem med Chicagos symfoniorkester och Riccardo Muti, Franz Schuberts Mässa G-dur med Colin Davis och Orchestre de Paris, samt Mozarts Mässa c-moll med Bayerska radions symfoniorkester. Hon har mottagit en rad utmärkelser, däribland Jenny Lind- och Birgit Nilsson-stipendierna samt medaljen Litteris et Artibus.
Mezzosopranen Annie Fredriksson inledde säsongen 2024–2025 på Kungliga Operan som Karolka i Leoš Janáčeks Jenůfa. I vinter sjunger hon Dorabella i Mozarts Così fan tutte på Malmö Opera, en produktion hon medverkade i föregående säsong på Den norske opera i Oslo. Säsongen innan sjöng hon i Rusty Magees Flurry Tale på Malmö Opera. Dorabella har hon tidigare sjungit säsongen 2021–2022 i Uppsala Stadsteaters samproduktion med Folkoperan av Mozarts Così fan tutte, och säsongen innan det i Malmö Operas turnéproduktion av samma opera.
Fredriksson har sjungit en rad olika roller i såväl samtida som klassiska operor, såsom Cherubino i Mozarts Figaros bröllop vid såväl Glyndebourne-festivalen som på Norrlandsoperan och Läckö slott, Rövarflickan i urpremiären av Benjamin Staerns Snödrottningen, Sesto i Händels Giulio Cesare vid Teatr Wielki i Poznań, samt Gabriella i Piteå Kammaroperas uppsättning av Boris Christ av Marcus Fjellström och Daniel Pedersen.
Under sin tid i London gjorde Annie Fredriksson åtskilliga konsertframträdanden, däribland Antonín Dvořáks Zigeunerlieder på Cadogan Hall, Leoš Janáčeks Den som försvann på Wigmore Hall med Christianne Stotijn och Mark Padmore, samt i stora verk av Bach, Händel och Mozart. År 2013 tog hon examen från Royal College of Music International Opera Course som fullstipendiat.
Den tyske tenoren Thomas Volle har en bred opera- och konsertrepertoar som omfattar såväl klassiska som nyskrivna verk. Den svenska operapubliken har bland annat sett honom som Vítek i Leoš Janáčeks Fallet Makropulos och Philip Melanchthon i Bo Holtens Schlagt sie tot!, båda på Malmö Opera, som Gandhi i Philip Glass Satyagraha på Folkoperan i Stockholm, samt som Don José i Georges Bizets Carmen på Uppsala Stadsteater. Han har gästat en rad europeiska scener, däribland La Monnaie i Bryssel, Théâtre des Champs-Élysées i Paris, HAU-teatern i Berlin och Landestheater Coburg.
På sin operarepertoar har Volle även såväl klassiska Mozart-roller som Tamino i Trollflöjten, Don Ottavio i Don Giovanni och Belmonte i Enleveringen ur Seraljen som moderna roller såsom Stephanus i Tomas Jennefelts Paulus, som han sjöng vid operans urpremiär i Berlin, samt Pascal Dusapins dans-opera Passion, som han medverkat i vid bland annat La Monnaie i Bryssel.
Thomas Volle är även en eftertraktad konsertsångare med de klassiska oratorierna, mässorna och passionerna på sin repertoar, liksom betydande verk som Gustav Mahlers Das Lied von der Erde och Franz Schuberts Die schöne Müllerin. Han har givit många romankonserter med pianisten Magnus Svensson, bland annat på Stockholms Konserthus.
Barytonen David Risberg är av Sveriges Radio utsedd till Klassiska artisten i P2, ett utnämnande som sträcker sig över säsongen 2024–2025. Han inledde säsongen med rolldebut som Guglielmo i Mozarts Così fan tutte på Malmö Opera. Säsongen innan sjöng han Mr. Darcy i Daniel Nelsons Stolthet och fördom på Norrlandsoperan, var cover som John i Mikael Karlssons Melancholia på Kungliag Operan och medverkade i Drottningholms slottsteaters barnproduktion Hjärtat stormar så vilt.
Säsongen 2022–2023 rolldebuterade Risberg som Marcello i Malmö Operas turnéproduktion av Giacomo Puccinis La bohème och som Demetrius i Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm på Kungliga Operan. Sommaren 2023 sjöng han Lord i urpremiären av Daniel Nelsons Andefabriken på Vadstena-Akademien.
David Risberg gjorde sin debut som Kråkan i Benjamin Staerns Snödrottningen på Kungliga Operan säsongen 2021–2022. Två roller följde kort därpå på samma scen: Marco i Giacomo Puccinis Gianni Schicchi och Bello i Puccinis Flickan från Vilda Västern. Han sjöng Paul i Kamraternas uppsättning av Philip Glass Les enfants terribles 2022 och har framträtt på Confidencen som Alcasto i Vilhelmina av Bayreuths Argenore samt i Henry Purcells Hail! Bright Cecilia.
Ungefärlig konsertlängd: 1 timme 10 minuter
Biljetter
Ingår i följande konsertserier:
Fler konserter
Mozarts Jupitersymfoni
Maxim Emelyanychev leder Sveriges Radios Symfoniorkester i Mozarts sista symfoni – även kallad Jupitersymfonin. Dessutom ett efterlängtat återseende av cellisten Nicolas Altstaedt i Grażyna Bacewicz andra cellokonsert.
Kalle Moraeus möter Arméns musikkår
Kalle Moraeus möter Försvarsmaktens största ensemble, Arméns musikkår, i en spännande konsert fylld av folkmusik, poplåtar och marscher.
Baletten Nötknäpparen och Aurora
Upplev magi och äventyr i sagobaletten Nötknäpparen och Aurora!