BEETHOVEN 250: EROICAN I FM OCH PÅ PLAY
Konsertmästare Malin Broman leder Sveriges Radios Symfoniorkester i Beethovens hjältesymfoni, ett av portalverken i övergången mellan 1700-talets strama klassicism och den stormande romantiken. Dessutom gör världsartisten Peter Mattei ett gästspel med orkestersånger av Wilhelm Stenhammar och Gustav Mahler.
På grund av den rådande situationen kommer de planerade, större orkesterkonserterna under mars och april månad ersättas av mindre konserter med kammarmusik som direktsänds eller spelas in av Sveriges Radio P2 och livestreamas via Berwaldhallen Play.
Han levde som han lärde, Ludwig van Beethoven. Han var en fri konstnär, inte bunden till något furste- eller kungahov som hans äldre kollegor varit. I hans tredje symfoni från 1804 är den revolutionära andan påtaglig. Från början hade Beethoven tänkt tillägna symfonin Napoleon, men han ändrade sig tvärt och i vredesmod när han fick veta att Napoleon låtit sig krönas till kejsare.
”Nu kommer också han att trampa alla mänskliga rättigheter under sina fötter” skall en upprörd Beethoven ha ropat, i alla fall om man får tro Ferdinand Ries, hans elev och vän som berättat om händelsen. Det var i maj 1804, bara några dagar efter att symfonin blivit klar. I stället för Napoleons namn skrev han Sinfonia Eroica på manuskriptets omslag, ”hjältesymfoni”.
Med det här verket visade Beethoven ett nytt sätt att skriva symfoni: intensivare, längre, mer individualistiskt och okuvligt – heroiskt – än tidigare. På så sätt var han en revolutionär för musiken, och skrev in sig i musikhistorien som den gigant han kommit att bli.
Operasångaren Peter Mattei behöver knappats någon närmare presentation. Han har gjort hyllade framträdanden på operascener och i konsertsalar runt om i världen och räknas till världens främsta sångare. På denna konsert framför han två orkestersånger med drag av både kärlek och naturromantik.
Wilhelm Stenhammar skrev Florez och Blanzeflor för röst och orkester, sitt tredje opus, som tjugoåring på våren 1891. Författaren och litteraturhistorikern Oscar Levertins text är inspirerad på en riddarroman från 1300-talet, en berättelse om prins Flores som räddar sin älskade, den fattiga flickan Blanzeflor, från Babylons konung som köpt henne som slav. Texten är vemodig, även i de lyckliga verserna, och likaså vilar det ett bitterljuvt stråk över den elegant orkestrerade musiken.
Textsamlingen Des Knaben Wunderhorn med tyska folksånger och sagor blev oändligt populär i den tyskspråkiga världen på 1800-talet. Gustav Mahler tonsatte flera av texterna, både som enskilda sånger med piano- eller orkesterackompanjemang, och även invävda i några av hans symfonier. Till sångcykeln Lieder eines fahrenden Gesellen, en vandrande gesälls sånger, skrev han dock själv också texterna.
I den andra sången, Ging heut’ Morgen über’s Feld, betraktar vandraren världen runt omkring och konstaterar: ”Är det inte en vacker värld?” Kanske klingar de orden falskt i oroliga tider som dessa, men bortom isolering och pandemi väntar – tack och lov – fortfarande en vacker värd på oss där utanför.
Text: David Saulesco och Christina Hedlund
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Den svenske barytonen Peter Mattei fick sitt internationella genombrott i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence 1998 och har sedan dess haft glädjen och förmånen att få arbeta med flera av världens främsta dirigenter och regissörer på scener runtom Europa och U.S.A. Med sin signaturroll, Don Giovanni, har Mattei gjort bejublande framträdanden på scener som Metropolitan Opera, Wiener Staatsoper, Kungliga Operan, Den Norske Opera, Scottish Opera, Opéra National de Paris, Staatsoper Berlin, Teatro alla Scala, Bayerische Staatsoper och Opernhaus Zürich. Mattei har även varit en återkommande gäst på Metropolitan Opera, där han synts i roller som Amfortas i Parsifal, Wolfram i Tannhäuser, titelrollerna i Eugen Onegin och Wozzeck, Figaro i Barberaren i Sevilla, Greven i Figaros bröllop, Marcello i La Bohème, Yeletsky i Pique Dame och Shishkov i From the House of the Dead.
Mattei är en eftersökt gäst på världens konsertscener och har framträtt med Mahler Chamber Orchestra, Gewandhausorchester, Concertgebouw Orchestra, Berliner Philharmoniker, London Symphony Orchestra, Boston Symphony Orchestra, Chicago Symphony Orchestra och de ledande orkestrarna i Sverige och Norden, i verk som Brahms Ein deutsches Requiem, Sibelius Kullervo, Mahlers Lieder eines fahrenden Gesellen och Des Knaben Wunderhorn, Bachs Matteuspassionen och Johannespassionen, samt Zemlinskys Lyrische Sinfonie. Han har sjungit under ledning av dirigenter såsom Sir Georg Solti, Claudio Abbado, Riccardo Muti, Daniel Barenboim, Sir Colin Davis, Esa-Pekka Salonen, Herbert Blomstedt, Daniel Harding, Jeffrey Tate, Riccardo Chailly, Antonio Pappano, Sir Andrew Davis, John Eliot Gardiner och Gustavo Dudamel.
Peter Mattei fick sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm och debuterade 1990 på Drottningholms Slottsteater som Nardo i La Finta Giardiniera. År 2004 utnämndes Peter Mattei till Hovsångare och han har belönats med H.M. Konungens medalj Litteris et Artibus för sina framstående konstnärliga insatser som operasångare. Han utsågs 2020 till Musical America Awards ”Vocalist of the year”.
Musiken
I början av oktober 1802 skrev Beethoven det så kallade Heiligenstadt-testamentet, ett djupt pessimistiskt brev till sina bröder om bland annat sina självmordstankar, sin djupa depression men också viljan att fullborda sitt konstnärliga öde. Liksom tidigare, och även senare, tog han sig ur depressionen genom arbete och de följande åren blev en av Beethovens mest produktiva perioder. Han började snart att skissa på en symfoni i Ess-dur, arbetade framför allt på det under sommaren året därpå och till slut uruppfördes symfonin 1805.
En av orsakerna till att Beethovens Symfoni nr 3 i Ess-dur snabbt blev en av hans mest populära var det nya, djärva tonspråket och dess utvidgade omfång, både känslomässigt och spelmässigt. Men även verkets bakgrund har bidragit. Historien om hur Beethoven skall ha slitit av titelbladet med dedikationen till Napoleon har alltid fascinerat. Beethovens elev, Ferdinand Ries, har berättat hur mästaren rev sönder dedikationen i raseri när han fick veta att Napoleon utropat sig till kejsare.
Sann eller inte ger historien i alla fall en bild av Beethovens identitet och revolutionära patos. Napoleon hade förkroppsligat den franska revolutionens ideal men avslöjade sig nu som en simpel, makthungrig uppkomling. Från den utgångspunkten kan vi också närma oss Eroicasymfonin, inte som programmusik utan dess känslomässiga eller till och med idémässiga innehåll. Den andra satsen blir då inte en sorgmarsch över någon konkret person utan över svikna ideal. När partituret trycktes 1820 kallades den ”Heroisk symfoni, komponerad för att högtidlighålla minnet av en stor man”.
De två första symfonierna skrev Beethoven i Haydns och Mozarts anda, men med den tredje införde Beethoven något nytt. Han tar det största utvecklingssprånget i sitt skapande; inte bara upplägget är nytt och djärvt utan hela tonspråket, instrumentationen, till och med temanas utformning och inbördes relationer innebar något nytt. Verket sjuder av energi, en framåtriktad rörelse, inte minst i yttersatserna.
Text: Claes H Cnattingius
Kort om tonsättaren: Ludwig van Beethoven
Född: 17 december 1770, Bonn, Tyskland
Död: 26 mars 1827, Wien, Österrike
Verk i urval: Nio symfonier, fem pianokonserter, Violinkonsert D-dur, Fidelio, Missa Solemnis, 16 stråkkvartetter och välkända pianostycken som Für Elise, Månskenssonaten och Apassionata.
Pionjären: Beethoven var den förste att använda såväl piccolan som trombonen i en symfoniorkester. Han var också den förste att imitera en vaktel, en gök och en näktergal i en och samma romantiska symfoni, nämligen Pastoralsymfonin.
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min inkl. paus
UPPTAKT: Fredag 20 mars med Eric Schüldt som berättar om den sista av de tre konserterna han valt ut för sin egen konsertserie, om mötet med det okända som uppstår i konsertsalen – och om Beethoven. Eric Schüldt skulle ursprungligen ha hållit i Upptakt i samband med att konserten skulle ges på lördagen den 21 mars i Berwaldhallen. I samband med coronavirusets utbrott och därmed förändrade förutsättningar, spelades Schüldts Upptakt in fredagen den 20 mars i Berwaldhallen och finns att ta del av på Berwaldhallen Play.
Här kan du följa Sveriges Radio Berwaldhallens senast uppdaterade information om Coronaviruset.
Biljetter
Fler konserter
DVOŘÁK SYMFONI NR 9 – FRÅN NYA VÄRLDEN
Violinisten Benjamin Beilman gästar Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av Elim Chan i Elizabeth Ogoneks In Silence. Dessutom får vi höra Dvoraks mäktiga symfoni Från nya världen.
POETIC (R) EVOLUTION
Unga poeter möter Sveriges Radios Symfoniorkester i ett unikt samarbete mellan Berwaldhallen och Unga Klara.
SING ALONG FÖR STORA OCH SMÅ 2021
Ett musikaliskt äventyr för hela familjen!