Viktiga ord och epoker

Instrumentalmusik utan någon berättelse eller handling.  

Exempel: Franz Berwalds Symfoni nr 4 i Ess-dur, även känd som "Sinfonie naïve"

Sång utan instrumentalt ackompanjemang.  

Exempel: Jacob Mühlrads Anim Zemirot med Radiokören.

Styrkegrader i musiken: 

• ppp – pianississimo (så tyst som möjligt) 

• pp – pianissimo (mycket tyst) 

• p – piano (tyst) 

• mp – mezzo piano (måttligt tyst) 

• mf – mezzo forte (måttligt starkt) 

• f – forte (starkt) 

• ff – fortissimo (mycket starkt) 

• fff – fortississimo (så starkt som möjligt) 

En viktig kompositionsform under barocken. Ett tema introduceras och vandrar genom olika stämmor.  

Exempel: Fuga i G-moll, BWV 578 även känd som ”Lilla Fugan” av Johann Sebastian Bach.

Instrumentalmusik för små ensembler som duo, trio, kvartett, kvintett, sextett osv.  

Exempel:  Joseph Haydns stråkkvartett Opus 76, No. 3, även känd som "Kejsarkvartetten". 

Ett större körverk, antingen världsligt eller kyrkligt, med orkester. Mindre än ett oratorium.  

Exempel: Stockholm Exhibition Cantata av Willhelm Stenhammar.

Inom klassisk musik har ordet konsert en dubbel betydelse. En konsert (concerto) är ett verk för orkester, ofta tillsammans med soloinstrument.

Exempel: Violin Concerto av Florence Price.

Ordet "konsert" kommer från italienskans "concerto," som i sin tur har sitt ursprung i latinets "concertare." "Concertare" betyder att tävla eller strida, men också att samarbeta eller förena krafter. Denna dubbla betydelse av konkurrens och samarbete speglar hur musiker kan både utmana och komplettera varandra i en musikalisk föreställning.

Över tid har betydelsen utvecklats till att beskriva en musikalisk föreställning där en eller flera musiker spelar. En solist kan alltså ensam hålla konsert. Det kallas ofta för "recital".

Exempel: Vladimir Horowitzs återkomstkonsert i Carnegie Hall 1965.

Ledaren för första violinstämman och hela orkestern. Ansvarar för att orkestern stämmer sina instrument och spelar solopartier. Malin Broman är Sveriges Radios Symfoniorkesters första konsertmästare.

Kombination av två eller fler självständiga melodier till en musikalisk sats. Resultatet blir polyfoni.  

Exempel: Missa sacra, Op. 147 III. Credo av Robert Schumann.

Person som leder och ansvarar för en kör. Kormästaren väljer repertoar, övar med kören och dirigerar framträdanden. 

En flerstämmig italiensk vokal musikform från 1500- och 1600-talen. Texten är ofta politisk, erotisk eller idyllisk. 

Exempel: Barbara Strozzis Primo libro de’ madrigali

Tonarter. Dur = hård, moll = mjuk. Durtonarter uppfattas ofta som glada, medan molltonarter är vemodiga. Tredje tonen i skalan avgör om det är moll eller dur. 

Exempel moll: Clara Schumanns Piano Trio in G minor, Op. 17 I. Allegro moderato 

Exempel dur: Ludwig van Beethovens Symfoni nr 9 i D-dur, även känd som "Ode to Joy".

En flerstämmig kortare körsats, ofta kyrklig. 

Exempel: O Ecclesia av Hildegard von Bingen

En kompositionsform från den romersk-katolska kyrkan, som följer gudstjänstordningens delar: 

• Kyrie: Herre förbarma dig 

• Gloria: Ära vare Gud 

• Credo: Trosbekännelsen 

• Sanctus: Helig 

• Benedictus: Välsignad 

• Agnus Dei: O du Guds lamm 

Exempel: Mässa i h-moll, BWV 232 av Johann Sebastian Bach. 

Ett träblåsinstrument som ger stämton till orkestern. 

Betyder "verk". Används för att numrera en tonsättares kompositioner. 

En opera med religiöst innehåll utan scenisk aktion. För kör, solister och orkester. 

Exempel: Georg Friedrich Händels Messiah HWV 56

Dirigentens noter där alla stämmor är skrivna under varandra.

Att knäppa på strängarna med fingrarna i stället för att använda stråken. 

Exempel: Pjotr Tjajkovskijs Pizzicato Ostinato från Symfoni nr. 4 i f-moll, Op. 36 III. 

En flerstämmig musikalisk form där varje stämma är lika viktig. Motsatsen är homofoni. 

Exempel: Missa pro defunctis av Tomás Luis de Victoria.

Musik som skildrar något, berättar en saga eller gör ett musikaliskt porträtt. 

Exempel: Midsommarvaka av Hugo Alfvén.

Orkesterns notställ.

En musikalisk föreställning där en eller flera musiker framför ett program av soloverk eller kammarmusik. Recitaler är ofta mer intima än större konserter och kan fokusera på en specifik kompositör, ett tema eller en viss typ av musik. 

Exempel: Yuya Wangs The Vienna Recital från 2024. 

En dödsmässa, ofta framförd av kör, solister och orkester. 

Exempel: Lili Boulangers Pie Jesu utgör en del av hennes oavslutade Requiem (som aldrig blev färdigt på grund av hennes tidiga bortgång). 

En kompositionsform där ett huvudtema (A) upprepas och varvas med nya teman (B, C, D osv). Exempel: A-B-A-C-A-D.  

Exempel: Rondo alla Turca av Wolfgang Amadeus Mozart. 

Ett fyrsatsigt orkesterverk. Utvecklades från den italienska operasinfonian. 

Exempel: Symfoni nr. 5 av Gustav Mahler.

Takt: Tidsindelning, till exempel tre fjärdedelstakt (valstakt). 

Rytm: Tidfördelning av noter inom takten. 

Musikens hastighet, ofta angivet på italienska: 

• Largo: Mycket långsamt och brett 

• Lento: Långsamt och makligt 

• Grave: Allvarligt och tungt 

• Adagio: Långsamt, bekvämt  

• Andante: Lugnt gående 

• Moderato: Ganska fort 

• Allegretto: Ganska hastigt 

• Allegro: Hastigt, glatt 

• Vivace: Livligt 

• Vivacissimo: Mycket livligt 

• Presto: Snabbt 

• Prestissimo: Mycket snabbt 

Tutti = alla spelar, till skillnad från solo = ensam. 

Ett förspel till en opera eller ett fristående konsertstycke. 

Exempel: Helios Overture, Op. 17 av Carl Nielsen.

Antikens ideal och filosofi inspirerar konst och musik. Flerstämmighet utvecklas till kompositionskonst. Kyrkomusiken dominerar. 

Kompositörer: Orlando di Lasso, Maddalena Casulana, Giovanni Pierluigi Palestrina. 

En reaktion mot renässansens exakthet. Opera och oratorium växer fram. Kyrklig och världslig musik blir jämbördiga. 

Kompositörer: Claudio Monteverdi, Antonio Vivaldi, Barbara Strozzi, Georg Friedrich Händel, Johann Sebastian Bach, Elisabeth Jacquet de La Guerre, Johan Helmich Roman. 

En lättare och elegantare stil än barocken. 

Kompositörer: François Couperin, Domenico Scarlatti, Mademoiselle Duval, Giovanni Battista Pergolesi, Johann Christian Bach. 

Upplysningens tidevarv. Symfoni, sonat och kammarmusik blir viktiga former. Konsertväsendet utvecklas. 
Kompositörer: Joseph Haydn, Marianna Martines, Wolfgang Amadeus Mozart, Ludwig van Beethoven. 

Musikens innehåll blir viktigare än formen. Konstnären ses som ett geni. Fantasi och känslor betonas. Virtuoser som Niccolò Paganini och Franz Liszt framträder. 

Förromantiker: Ludwig van Beethoven, Franz Schubert, Felix Mendelssohn, Franz Berwald. 

Högromantiker: Richard Wagner, Giuseppe Verdi, Peter Tjajkovskij, Clara Schumann, Johannes Brahms, Louise Farrenc, Anton Bruckner, Hector Berlioz. 

Nationalromantiker: Antonín Dvořák, Edvard Grieg, Agathe Backer Grøndahl, Jean Sibelius. 

Senromantiker: Gustav Mahler, Max Reger, Augusta Holmès, Leokadiya Kashperova, Richard Strauss, Ethel Smyth, Mel Bonis. 

Inspirerad av målarkonsten med samma namn. Fokuserar på stämningar och naturintryck. 

Kompositörer: Claude Debussy, Maurice Ravel, Lili Boulanger, Alexandr Skrjabin, Marion Bauer. 

Protest mot romantikens känslosvall. Musiken blir abstrakt och ren. Tolvtonsmusik introduceras. 

Kompositörer: Arnold Schönberg, Alban Berg, Elisabeth Lutyens, Anton von Webern. 

Kombinerar äldre stilelement med nya idéer. 

Kompositörer: Igor Stravinsky, Nadia Boulanger, Paul Hindemith, Ruth Crawford Seeger, Lars-Erik Larsson, Germaine Tailleferre, Florence B Price. 

En motreaktion mot den komplexitet och täthet som förekom i tidigare kompositioner. Kännetecknas av repetitiva mönster, enkla harmonier och gradvisa förändringar. Minimalismen har haft stort inflytande på både konstmusik och populärmusik. 

Kompositörer: Philip Glass, Steve Reich, Éliane Radigue, Barbara Benary, Terry Riley, Pauline Oliveros. 

Romantiken och andra stilar fortsätter att påverka musiken. Under andra halvan av 1900-talet påverkas konstmusiken av jazz och rock, vilket gör genreklassificering svårare. Kompositörer har ofta en personlig ton som gör deras verk igenkännliga.

Ett litet urval kompositörer: George Gershwin, Sergej Prokofjev, Edward Elgar, Elisenda Fábregas, Zoltán Kodály, Kaija Saariaho, Alice Tegnér, Witold Lutoslawski, Allan Pettersson, Sven-David Sandström, Toru Takemitsu, Rachel Portman, Yann Tiersen, Amanda Harberg, John Williams, Missy Mazzoli, Mikael Karlsson.