Publicerad den 10 december 2018 18:22

Statistik för de tre säsongerna 2016-2019 ger oss underlag för den strategiska planeringen. Med 21% svensk musik, 14% procent musik skriven av kvinnor och nästan tolv timmar helt ny musik lever vi upp till våra intentioner. Men vi vill bli ännu bättre och har formulerat en vision. Nu vidtar det roliga arbetet att göra handfast verklighet av våra idéer.

Statistiken visar att vi lever upp till våra intentioner. Under hösten har vi i Berwaldhallen, liksom andra delar av Sveriges Radio, arbetat med strategisk planering för framtiden. Vi rustar oss för det nya sändningstillstånd som ska gälla från januari 2020 och tar avstamp i en analys av nuvarande verksamhet.

I Berwaldhallens strategiplan konstaterar vi inledningsvis att ”Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester är juvelerna i Sveriges Radios kulturskapande uppdrag. Berwaldhallen är Sveriges Radios konserthus. Kärnan i vårt utbud är västerländsk konstmusik. Vi erbjuder musikupplevelser som för människor samman och gör skillnad i publikens liv. Genom våra ensembler, deras chefsdirigenter och de artister vi anlitar blir människor i hela landet delaktiga i det internationella musiklivet.”

Sveriges Radios kulturskapande uppdrag uttrycks i sändningstillståndet för åren 2014-2019. Där står det att ”SR ska erbjuda ett mångsidigt kulturutbud som ska fördjupas, utvecklas och vidgas under tillståndsperioden. (- – -) SR ska, på egen hand och i samarbete med utomstående producenter och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion av kulturprogram i vid mening. Särskild vikt ska läggas vid dramaproduktion. SR ska spegla de många kulturer och kulturyttringar som finns i Sverige. (- – -)”

Berwaldhallen och ensemblerna nämns inte särskilt i sändningstillståndet. Däremot står det i anslagsvillkoren för 2018 att ”SR ska bedriva konserthusverksamhet i Berwaldhallen genom Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. Kvaliteten i denna verksamhet ska stärkas”.

Sveriges Radios ambition är att kvaliteten ska vara av internationellt snitt, det vill säga att ensemblerna ska kunna mäta sig med de allra främsta i Europa och övriga världen.

Utgångsläget är gott. Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester är i utmärkt form och har starka positioner internationellt. Det märks på att vi kan locka framstående dirigenter och solister till Stockholm och på fina turnéerbjudanden. Till exempel önskar samtliga konserthus få Radiosymfonikerna tillbaka efter den långa Europaturnén i november.

Men konstnärlig kvalitet är färskvara och måste ständigt återerövras. För detta är dirigenterna helt avgörande. Glädjande nog har Daniel Harding nyligen förlängt sitt åtagande som chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester till 2023. Vi har också knutit till oss Klaus Mäkelä som förste gästdirigent i tre år.

För Radiokören söker vi en chefsdirigent sedan Peter Dijkstra avslutat sitt uppdrag efter elva framgångsrika år. Att finna rätt person lär ta sin tid, men vi har kunnat inrätta en position som kormästare vilket säkrar det långsiktiga kvalitetsarbetet. En provanställning pågår.

Kvalitetsdrivande för ensemblerna är också solister, repertoar, inspelningar och turnéer. Samt förstås goda omständigheter i största allmänhet. För detta har kollegorna inom administration och teknik avgörande betydelse. Gör vi ett bra jobb blir våra sångare och musiker konstnärligt stimulerade och kan arbeta under trygga och ordnade förhållanden.

Repertoaren är en mångfacetterad fråga, eftersom den förstås inte enbart tjänar syftet att utveckla kören och orkestern. Främst handlar det om vad vi vill presentera för radiolyssnarna och publiken i Berwaldhallen. Här gäller det att finna en balans mellan att utmana och att erbjuda välkänd musik som lyssnarna vill höra ofta. Vår publik är vanemänniskor som alla andra. Enda skillnaden mot populärmusiken är att våra hitlåtar är tio gånger så långa.

Viktigt att beakta är också de aspekter som prioriteras i svensk kulturpolitik. Även om vi, till skillnad från de regionalt och statligt styrda institutionerna, inte har något uttalat uppdrag tar vi vårt ansvar för svensk musik, svenska artister och arbetet för ökad jämställdhet på konstmusikområdet.

Detta står förstås inte i motsatsförhållande till att möta publikens behov. Däremot är det komplext att driva frågorna i en internationell kontext. De dirigenter vi anlitar kommer oftast utomlands ifrån och för dem är ”det svenska” i många fall av underordnad betydelse. Jämställdhetsarbetet bemöts på hela skalan från äkta engagemang till totalt liknöjdhet.

Att tvinga en dirigent att framföra viss musik är inte lönt. Om dirigenten inte själv är övertygad om ett verks kvaliteter kan hen inte fånga vare sig musiker eller publik med sin tolkning.

Inte heller för svenska dirigenter är det självklart att framföra svenska verk. Det ligger kanske närmare till hands, men när de får chans att dirigera Radiosymfonikerna eller Radiokören kan de lika gärna argumentera för helt annan repertoar.

När vi åker på turné är det ett givande och tagande. Konsertarrangörerna vill ha välkänd repertoar som fyller konsertsalarna och dirigenten vill visa upp orkestern eller kören i all sin glans. Vi vill båda sakerna och trycker dessutom på för att i programmet få in svensk musik och tonsättare som är kvinnor.

Vi förhandlar länge och omsorgsfullt och ibland blir det som nu i november då Sveriges Radios Symfoniorkester hade med två olika inledningsstycken, varav ett svenskt, tre solokonserter samt en symfoni och ett symfoniskt drama. Totalt cirka 240 minuter musik framförd i olika kombinationer vid elva konserter. Mycket krävande för dirigent och orkester.

Hur väl lyckas vi då leva upp till våra intentioner? Bra, visar statistik för de tre säsongerna 2016-2019.

Statistiken omfattar all verksamhet utom crossover och barnkonserter; alltså samtliga konserter för vuxen publik med västerländsk konstmusik för orkester, kör och kammarensembler, inklusive Östersjöfestivalen och specialsatsningar ihop med P2 och SVT. Eftersom upplägget varierar något från säsong till säsong har vi räknat fram ett snitt inom respektive kategori.

Det vi ser är att av totalt 728 verk under tre säsonger är 14% skrivna av kvinnor (räknat på durata/speltid 10%). Svenska kvinnor står för 8% av verken (durata 4%) och svenska kvinnor och män sammantaget för 21% (durata 15%). Andelen verk skrivna efter 1970 är 27%, andelen svenska verk efter 1970 uppgår till 11%.

Under de tre säsongerna uruppför vi 30 verk med en total durata om 712 minuter, nästan tolv timmar. Av dessa är 85% våra egna beställningar. Resten har skrivits efter direktkontakt mellan tonsättarna och våra sångare och musiker. Kvinnliga tonsättare står för 53% av de nya verkan (durata 42%) och svenska tonsättare för 70% (durata 73%)

Av de gästdirigenter vi anlitar för Sveriges Radios Symfoniorkester under de tre säsongerna är 25% kvinnor och 19% svenska. Bland solisterna är 35% kvinnor och 39% svenska. Av Radiokörens gästdirigenter är 21% kvinnor och 57% svenska. Precis som repertoarstatistiken omfattar beräkningarna all verksamhet utom crossover och barnkonserter.

Siffrorna kan förstås brytas ned på olika sätt för att identifiera våra utvecklingsområden. Det kommer vi att göra i nästa steg av vårt strategiska planering. Hittills har vi formulerat en vision och lagt fast strategier för att nå dithän.

Radiokören, Sveriges Radios Symfoniorkester och den omgivande organisationen ska även framgent hålla internationell toppkvalitet. Vi ska fördjupa samarbetet inom SR och med SVT och utveckla vår relation till publiken. Vi ska vara nydanande i programplaneringen utan att förlora vår historia och vi ska utveckla byggnaden Berwaldhallen. Avslutningsvis ska vi beakta hållbarhetsfrågorna i alla våra beslut samt utveckla och nyttja den senaste tekniken inom alla områden.

Helena Wessman, den 10 december 2018

Läs tidigare blogginlägg