Publicerad den 15 september 2017 08:07

Radiokörens turnéfinal ägde rum torsdagen den 14 september i vackra och prestigefyllda Tokyo Opera City Concert Hall med samma a cappella-program som Radiokören och chefsdirigent Peter Dijkstra framförde i Nagano i onsdags. Då klingade det fantastiskt och publiken hänfördes, så mina förväntningar inför den sista konserten var skyhöga.

Att sitta i publiken och svepas med av ett högkvalitativt framförande och känna publikens glädje är en av de finaste delarna av jobbet som konserthuschef. Lika härligt är att bakom scenen möta lyckan hos de medverkande.

Kören har varit på turné sedan förra tisdagen. Själv anslöt jag i söndags. Innan a cappella-konserterna framträdde Radiokören vid två tillfällen ihop med Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra under ledning av dirigenten Kazushi Ono. De framförde Haydns oratorium Skapelsen och publiken var i extas.

Såväl Radiokören som Peter Dijkstra har gott renommé i Japan och har bokats av samma agent ungefär vartannat år sedan 1996. Samarbetet fortsätter. Redan innan gårdagens konsert fick vi en återinbjudan till november 2019.

Att våra sångare, turnéledningen och medföljande producent och musiktekniker har fullt upp då vi är på turné torde vara uppenbart. Men någon kanske undrar vad konserthuschefen har där att göra. Glassar hon bara?

Nja, inte direkt. Syftet med min närvaro är att följa verksamheten – att på plats uppleva ensemblernas framgångar och vedermödor och ha det som utgångspunkt för mitt agerande som chef – och att vårda och utveckla våra relationer med agenturer och konsertarrangörer.

Det senare sker genom formella möten och representation, samt inte minst genom småprat under turnéns gång. Agenturerna har alltid turnéledare som reser med oss. Här i Japan är också högste chefen närvarande nästan hela tiden.

När jag inte följer verksamheten och vårdar relationer mejlar jag. Att vara på turné är att ha kontoret på fickan. Det ”vanliga” jobbet måste skötas även om jag är bortrest.

Under mina första turnéer som chef för Göteborgs Symfoniker var jag frustrerad över att kontorsgöromålen hindrade mig från att turista. Numera finner jag glädje i att ostörd på hotellrummet kunna ta mig an också lite större frågor som är svåra att hinna med på hemmaplan.

Jag har alltid joggingskorna med, så jag får se en hel del ändå. Dessutom reser jag ju ihop med ensemblerna och upplever länder och platser av bara farten.

Nu sitter vi som sagt på bussen på väg till flygplatsen. Avslutningskonserten igår var fantastisk och gjorde alla precis så lyckliga som jag hoppades. Publiken som lyssnade med stor koncentration och föll i tårar under extranumren. Koristerna som kramades bakom scenen och chefsdirigenten som strålande av stolthet inför kön av gratulanter.

Hemma i Stockholm har Sveriges Radios Symfoniorkester för första gången samarbetat med den unge finske dirigenten Klaus Mäkele. Solist var Jan-Erik Gustafsson, en av Radiosymfonikernas två stämledare i cellostämman. Glada kollegor har rapporterat om succé även där. Konserthuschefen är mycket nöjd.

Helena Wessman, den 15 september 2017

Läs tidigare blogginlägg