Inte konstigt att vi är lite trötta
Publicerad den 4 juni 2017 09:11
I torsdags återsamlades Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen. Musikerna har haft kompensationsledigt efter den långa turnén. På notställen stod Helena Munktells opera "I Firenze" för det första framförandet på 125 år. Vid konserten kommande fredag spelas också orkesterverket Bränningar av samma tonsättare.
Vid repstart satt forskaren och P2-journalisten Christina Tobeck i salen. Hon är initiativtagare till att operan åter framförs. Där fanns också professor Anders Wiklund, som har arbetat fram den källkritiska utgåvan. På dirigentpulten svenske Tobias Ringborg och ännu i logerna solisterna Susanna Andersson, sopran, Joel Annmo, tenor, Fredrik Zetterström och Marcus Jupither, baryton samt tenorerna Niklas Björling Rygert och Torbjörn Lillieqvist.
Radiokören befann sig i Studio 2 för att repetera höstens olika turnéprogram under ledning av chefsdirigent Peter Dijkstra. Nästa vecka ansluter de till I Firenze-produktionen som får sin kulmen med inspelning och konsert den 9 juni.
Med ”I Firenze” avslutar vi spelåret 2016/2017. Efter det återstår för Radiosymfonikerna att jobba med El Sistema i Bredäng den 10 juni och för Radiokören ytterligare en veckas höstförberedelser. Sedan får ensemblerna ledigt.
Administrationen fortsätter ett par veckor till. Det är fortfarande mycket att ordna med avslutet i nuvarande säsong och förberedelserna för den som stundar. Då vi kommer tillbaka i augusti blir det full fart direkt med Östersjöfestivalen som i år är extra lång med tio konserter på nio dagar.
Vi har börjat summera så smått och ensemblerna kan blicka tillbaka på en synnerligen framgångsrik säsong med konstnärliga landvinningar av skilda slag. En rad banbrytande konsertproduktioner på hemmaplan och flera framgångsrika utlandsturnéer för både Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester. Allt sänt i radio hemma i Sverige och utomlands genom utbytet inom Europeiska radiounionen, EBU.
Inom administration och teknik har vi också vunnit land. Ny abonnemangsstruktur, ny webb, ett nytag kring våra varumärken, en första livestreaming från Berwaldhallen, utvecklad närvaro i sociala medier, fördjupat samarbete med P2, nytt samarbete med flera P1-redaktioner och ett utvecklingsarbete kring podiepresentationer, konsertintroduktioner och programblad.
Berwaldhallens biljettkassa har byggts om och vi har inlett processer för den fysiska arbetsmiljön på podiet och för ytterligare fastighetsutveckling. Och så har vi utvecklat vårt planeringsverktyg och lagt mycket arbete på att stärka produktionsprocesserna och stödet till våra ensembler. Allt under intensivt pågående säsong. Det är inte konstigt att vi är lite trötta.
Tröttheten till trots råder en varmt glädjefylld atmosfär på arbetsplatsen. Jag har sagt det förut och det tål att upprepas: I Berwaldhallen arbetar fantastiska människor. Hos alla – sångare, musiker, administratörer och tekniker – ser jag stark hängivenhet och en iver att alltid göra bättre, parat med genuin omtanke om varandra. Tack för det, kära medarbetare!
Mindre roligt är det som sker i omvärlden. Nu senast ännu en terrorattack, i London, där oskyldiga människor mejas ned på det mest brutala vis. Hur vi än försöker hålla det ifrån oss kryper våldet in i själen och gör oss snåla i mötet med våra medmänniskor. Vi ser det här i Sverige också. I allt från en grinigare attityd när vi trängs på bussen, till politiskt avståndstagande från inkluderande kultur (Björn Wiman, DN 4/6) och en högst ovärdig bortstötning av människor som flytt till vårt land.
Jag sörjer det som sker och hämtar kraft i musiken. Det gör kanske våldsverkarna också. Musiken i sig är som bekant varken god eller ond. Så mycket viktigare då att skapa positiva och jämlika sammanhang för lyssning och musikutövande. Det är detta som är vår strävan i Berwaldhallen.
Helena Wessman, den 4 juni 2017
Dela