arrow

Sommarvärdarnas önskekonsert

Sommarvärdarnas önskekonsert är tillbaka – i år i en jubileumsfestlig version, när programmet Sommar i P1 firar 60 år. Precis som förra året får ett antal Sommarvärdar – både från årets upplaga och från tidigare år, önska sin favoritmusik. Musikbredden är stor; det blir allt från hårdrock till klassiskt. Sveriges Radios Symfoniorkester leds i konserten av den TV-aktuella dirigenten Cathrine Winnes. Konserten livestreamas på Play.

”Att få samla många av våra fantastiska Sommarpratare under ett och samma tak – och dessutom välkomna Sommarvärdar upp på scenen för att önska musik framförd av Sveriges Radios Symfoniorkester – ett bättre firande av Sommar i P1 kunde jag inte drömma om. De medverkande värdarna är ännu hemliga, men jag kan lova att precis som förra året så kommer publiken inte att bli besviken.” säger Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1.

Sommarvärdarnas önskekonsert blir det officiella firandet av Sommar i P1:s 60-årsjubileum. Tage Danielssons programidé från 1959 har idag vuxit till en riktig lägereld i Sveriges Radio, hälften av den svenska befolkningen lyssnar till programmet varje sommar.

SOMMAR I P1 – KORT HISTORIK
”Det ska vara lätt musik och prat med mening i”. Så löd dåvarande underhållningschefen Tage Danielssons vision inför starten 1959. Sommarvärdens avspända ton och personliga tilltal var något nytt. De första åren var det ett begränsat antal värdar som återkom många gånger. Under sommaren 1967 flyttade Sommar till P3 som utvecklats till en bred underhållningskanal. Under 70-talet framförde en del Sommarvärdar politiska budskap och lyssnarstormarna avlöste varandra. Under 80-talet kom krav på nedläggning från proffstyckare som ansåg att programmet blivit mallat och utslätat. 1993 skulle P3 få en yngre målgrupp och Sommar fick flytta tillbaka till P1, där det först fick en mer finkulturell inriktning. Sedan dess har programmet breddats och rymmer idag Sommarvärdar från alla olika områden i samhället och med många olika perspektiv. Sedan starten 1959 har över 3 600 Sommarprogram gjorts av mer än 2 300 Sommarvärdar.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2018/2019
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Den norska dirigenten Cathrine Winnes har arbetat med samtliga svenska och norska symfoniorkestrar. Sedan 2015 är hon chefsdirigent och konstnärlig ledare för Blåsarsymfonikerna, en tjänst som förlängts till våren 2022. Hon hyllas för sina modiga och ovanliga program som innefattar såväl romantikens bortglömda juveler som orättvist förbisedda 1900-talsverk av tonsättare som Lili Boulanger och Grażyna Bacewicz. Hon debuterade nyligen både i Finland, med Tampere Filharmonia, och i Sydafrika, med filharmoniska orkestrarna i Johannesburg och i Durban. Dessutom gjorde hon Benjamin Staerns opera Snödrottningen på Malmö Opera. Hon är numera också välkänd som programledare genom den banbrytande tv-serien She Composes Like a Man om bortglömd orkestermusik och kvinnorna som skrev den. Denna säsong kommer hon bland annat dirigera prestigefyllda Nordiska Rådets pris, debutera på Norrlandsoperan i Umeå och göra Tjajkovskijs Nötknäpparen på Den Norske Opera & Ballett.

&

Martin Fröst, klarinettist och dirigent, bördig från Uppsala och utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och musikhögskolan i Hannover, är en av vår tids största musiker. Hans internationella renommé låter sig nästan inte beskrivas. En kritiker i New York Times menade att Martin Fröst äger ”en virtuositet och musikalitet som ingen annan klarinettist – kanske ingen annan instrumentalist – som jag kan påminna mig”. 2014 erhöll han Léonie Sonning Music Price. Namn ur listan över tidigare mottagare vittnar om prisets tyngd: Leonard Bernstein, Birgit Nilsson, Daniel Barenboim.

Genom åren har han gjort sig känd för att ständigt söka nya vägar inte bara för sitt eget musicerande, utan också genom att utmana gränserna för hur vi tar till oss klassisk musik och hur den klassiska musikarenan fungerar. Ett exempel är de bejublade temakonserterna med Kungliga Filharmonikerna; Dollhouse, Genesis, Retrotopia och Xodus (2013–2022), ett slags multimedieprojekt med musik, koreografi och ljusdesign, och där Martin Fröst framträdde både som klarinettist, dirigent, textförfattare och ”ceremonimästare”. Repertoaren spann genom hela världshistorien, från flertusenåriga notfragment till den allra senaste nutida musiken, vilket kan sägas vara typiskt för hur Martin Fröst fungerar som musiker. Det handlar om att fånga musikens innersta väsen, oavsett om det är klarinetten som är verktyget, eller dirigentpinnen, och oavsett från vilken tid musiken kommer.

Martin Fröst framträder numera både som dirigent och klarinettsolist – ibland i båda rollerna samtidigt, som när han framför Mozarts klarinettkonsert – med världens främsta orkestrar: Concertgebouworkestern i Amsterdam, New Yorks och Los Angeles filharmoniska orkestrar, Gewandhausorkestern i Leipzig, London Philharmonic, med många flera.

Sedan 2019 är han chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern. Ett projekt har handlat om att under en fyraårsperiod göra turnéer (med tåg!) och följa Mozart i spåren på hans resor genom Europa. Han driver även stiftelsen Martin Fröst Foundation, med målet att ge barn och unga världen över utbildning i musik, tillgång till instrument och möjlighet att utveckla den klassiska konsertformen för framtida generationer.

 

 

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim inkl. paus