Debussys Pelléas et Mélisande
Chefsdirigent Daniel Harding inleder säsongen 2024/2025, som blir Hardings sista med Sveriges Radios Symfoniorkester, genom att uruppföra den svenska kompositören Jesper Nordins Silhouettes and Shadows. Saxofonisten Valentine Michaud och den transdisciplinära konstnären Emmanuel Michaud är solister i denna visuellt slående och tekniskt nydanande saxofonkonsert med inspiration från David Bowie. Dessutom musik ur Richard Wagners Parsifal och Claude Debussys Pelléas et Mélisande om religiösa under, kärlek och död.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Tre musikaliska uppfinnare möter vi i denna konsert. Richard Wagner med sin suggestiva värld i Uvertyren och Långfredagsundret, två orkestersatser ur hans sista opera Parsifal. Claude Debussy som slösar sin förtrollande klangskönhet över oss lyssnare i en orkestersvit ur Pelléas och Mélisande, operan som kallats en av de minst dramatiska men också mest originella som skrivits. Och så svenske nutida tonsättarmagikern Jesper Nordin som med hjälp av sin egen uppfinning Reactional Music gifter ihop traditionella instrument med elektroniskt skapade ljud, ljus och rörelse i en starkt gripande konsert för saxofon och orkester, därtill koreografi. Det finns förstås avsevärda olikheter mellan de tre tonsättarna och deras respektive verk, men också beröringspunkter som kanske kan överraska.
Wagner ville revolutionera operakonsten. Han ansåg att de italienska och franska operatraditionerna, där de befann sig vid mitten av 1800-talet, hade gått vilse och blivit irrelevanta. En idé han väckte till liv var den om allkonstverket, att förena musik, drama och poesi. Han drev också starkt tanken om att den dramatiska helheten måste vara överordnad allt. Musiken i en opera får inte förminskas till att bara vara en ledsagare till texterna. Samtidigt får dramat inte bara gestaltas genom musiken. Melodierna måste integreras med det som texterna handlar om, och fungera som ett känslomässigt komplement. Det är här hans teknik att använda ledmotiv kommer in i bilden. Ledmotiv, kortare eller längre melodier eller ackordföljder, tänkta att få oss att associera till olika personer eller företeelser, och få oss att ana eller förstå hur personerna är och förändras av det som händer i operan.
Claude Debussy ville också hitta nya vägar. Även om han var inspirerad av Wagners musik (han gjorde ett antal ”pilgrimsresor” till Bayreuth och lät sig hänföras) så gick hans musik i en helt annan riktning, man skulle kunna säga åt det motsatta hållet: Om Wagners musik präglas av en suggestiv rörelse framåt i det dramatiska, känslomässiga förloppet, där ackordföljderna och de många upprepningarna av ledmotiv kan få den mest motsträvige lyssnare att förstå innehållet och ryckas med (de två orkestersatserna vi kommer höra är bra exempel), så gör Debussy precis tvärtom. Han låter oss stanna upp.
En viktig inspiration för Debussy var gamelanmusiken från Java som han fått höra på världsutställningen i Paris 1897, en helt ny klangvärld, ett helt annat sätt att tänka. Han fick en vision av att själv skapa musik där ackord kunde användas för sin vackra klang, med ett självständigt värde, inte som funktioner på det sätt han var van vid i den västerländska konstmusiken. Han undvek att bygga ackord med vanliga dur- och mollskalor, och använde istället pentatonik (femtonsskalor), heltonsskalor och liknande. Effekten blev en musik som stannar upp och vänder sig inåt. Liksom Wagner ville Debussy låta musiken förklara och lyfta fram det inre dramat hos sina karaktärer. Men fokus är inte på utveckling, utan på en kontinuerlig omformning och fördjupning av ett tillstånd. Därav talet om att Pelléas och Mélisande är en av historiens minst dramatiska operor. Betyder det också att det blir tråkigt? Verkligen inte. Slutresultatet är ett förtrollande och, kan man kanske kalla det, sorgesamt meditativt musikuniversum.
Jesper Nordins saxofonkonsert som här får sitt uruppförande handlar om stora, existentiella frågor: Sorg, försoning och livet bortom detta. Och idén om allkonstverket kan sägas leva vidare, om än i helt andra former än vad Wagner tänkte sig. Jesper Nordin experimenterar gärna med att integrera musik med bild, ljus, rörelse och koreografi. Med sin egenutvecklade teknologi Reactional Music som används som ett av ”musikinstrumenten” närmar vi oss en av Jesper Nordins visioner: Att se musiken.
Liksom Debussy har Jesper Nordin som en av sina inspirationspunkter gamelanmusiken. Om det gör att vi kommer att märka av likheter mellan deras respektive musikverk på den här konserten återstår att höra!
Text: Christina Hedlund
”Det är ett möte mellan konstformer”
Hör Jesper Nordin berätta om Reactional music och inspirationen bakom Silhouettes and Shadows:
<script type="application/ld+json">{"@context": " https://schema.org" , "@type": "VideoObject", "description": "Jesper Nordin about Silhouettes and Shadows", "name": "Jesper Nordin about Silhouettes and Shadows", "thumbnailUrl": [" https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/thumb_6.jpg?v=2" , " https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/144p_6.jpg?v=2" , " https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/240p_6.jpg?v=2" , " https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/360p_6.jpg?v=2" , " https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/480p_6.jpg?v=2" , " https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/720p_6.jpg?v=2" , " https://qcdn.screen9.com/img/t/l/tl7A_7cPTSIKKAqBUV3aEA_fg/image_6.jpg?v=2"] , "uploadDate": "2024-08-26T08:47:11Z", "duration": "PT3M5S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": " https://schema.org/WatchAction" , "userInteractionCount": 2}, "embedUrl": " https://api.screen9.com/embed/Rg0Lx9ioZFXH39Oiij6K8JlLsBw_jqu0MYMbDAfWcY6DAQfPD1uDVrUqCQJbmSMe"}<script>