Nattligt samtal - Vad händer utanför ”komfortzonen”?
Sist på kvällen bjuder Sveriges Unga Akademi och tankesmedjan Unga tankar om musik in till ett samtal mellan forskare och musiker om mötet mellan vetenskap och musik, kunskap och kultur.
Forskare och musikskapare har mycket gemensamt i sin arbetsprocess. Genom ett nyfiket och samtidigt kritiskt prövande skapas grogrund för ny kunskap och nya konstnärliga uttryck. Vilka förutsättningar behövs för att stimulera kreativitet? Och varför är det så viktigt att gå utanför sin “comfort zone”? Tillsammans med publiken utforskar vi kreativitetens väsen och diskuterar hur man kan få inspiration att göra någonting helt nytt.
Samtalet beräknas pågå i ca 45 minuter.
Moderator: Helena Bornholm, ansvarig för utåtriktad verksamhet, Sveriges unga akademi
Sveriges unga akademi är en oberoende, tvärvetenskaplig akademi som samlar ett urval av de mest framstående yngre forskarna i Sverige.
Tankesmedjan Unga tankar om musik är ett fristående och oberoende nätverk som ska ta till vara den idérikedom, potential och röst som unga verksamma i det professionella musiklivet besitter.
Medverkande
-
Gudrun Dahlkvist, dirigent och violinist
Gudrun studerade dirigering vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, där hon tog examen våren 2021. Innan dirigentexamen studerade hon violin vid KMH och vid Conservatoire National Supérieur de Musique de Paris, Hon har på kort tid etablerat sig som en av de mest framstående unga dirigenterna i landet och har dirigerat Kungl. Filharmonikerna, Kringkastningsorkestret i Oslo och Göteborgssymfonikerna. Hon bjuds återkommande in till bl.a. Malmö Opera, Norrköpings Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester.
-
Sofia Winiarski, orkesterdirigent
Sofia är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon har sedan sin masterexamen 2022 etablerat sig som en återkommande gäst hos flera svenska orkestrar, bl.a. Norrköpings symfoniorkester och Svenska kammarorkestern. Sofia lovordas ofta för sin energi och sin uttrycksfulla gestik. Hon har också en gedigen musikalisk bakgrund som organist och dragspelare. Innan musiken tog över på heltid studerade hon vid Handelshögskolan i Stockholm och HEC i Paris, vilket resulterade i arbete vid bl.a. den svenska FN-representationen i New York.
-
Max Låke, verksamhetsledare Unga tankar om musik
Max har en gedigen musikalisk bakgrund som utbildad klassisk klarinettist, projektledare och ledamot i en rad styrelser i kulturlivet. Han har sedan 15 år drivit och producerat allt från världens största klassiska musikpris Birgit Nilsson Prize och Solistpriset till klassiska musikfestivaler på nattklubbar och sommarteatrar. De senaste åren har han genom arbetet på Kungliga Musikaliska Akademien och tankesmedjan Unga tankar om musik utvecklat en strategisk verksamhet med särskilt fokus på den nationella kulturpolitiken, fastighetsfrågor och utbildningspolitik.
-
Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Cecilias forskning fokuserar på immunsystemets koppling till benomsättning. Många äldre personer, särskilt kvinnor, riskerar att få frakturer på grund av benskörhet. När immunsystemet sätts igång, till exempel vid autoimmun sjukdom, ökar risken ytterligare. Genom bättre förståelse för regleringen av skelettet, hoppas Cecilia kunna bidra till att förebygga benskörhet och benbrott. Hon har tidigare arbetat i Erlangen, Tyskland, där hon undersökte sambandet mellan autoimmuna sjukdomar och försämrat skelett även innan sjukdomen kan diagnostiseras hos patienten.
-
Sofia Lodén, docent i franska vid Stockholm universitet
Sofia har studerat filosofi, fransk litteratur och nordiska språk och disputerade 2012 vid Stockholms universitet och Université de Provence på en avhandling om hur den franska riddarromanen Le Chevalier au lion översattes till svenska i början på 1300-talet. Hon gjorde sin postdok vid Ca’ Foscari universitet i Venedig och har gästforskat vid University of Bristol och St Peter’s College i Oxford. I sin forskning intresserar hon sig för hur medeltida litteratur översattes och spreds mellan olika språk i medeltidens Europa. Hon undervisar i fransk litteratur och kultur vid Stockholms universitet.
-
Alison Gerber, universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet
Alison forskar om hur människor använder bilder i sitt gemensamma arbete och hur föreställningar om traditionell bildteknik påverkar vår användning och förståelse av nya typer av bilder. Idag kan man till exempel med teknikens hjälp skapa fotoliknande bilder genom att manipulera digitala data. Hur använder forskare nya typer av bilder för att få andra att acceptera deras teorier? Vilka egenskaper gör nya typer av bilder mer eller mindre trovärdiga för olika målgrupper? Alisons forskning syftar till att hjälpa oss förstå de processer som gör att vi tror våra ögon när vi ser en bild – eller inte.